Innehållsförteckning över bloggserien tips på IKT i skolan

.

Del 1 Sociala medier

Tips på IKT i skolan – del 1

Del 2 Presentationsverktyg

Tips på IKT i skolan – del 2

Del 3 Serier/animeringar

Tips på IKT i skolan – del 3

Del 4 Ordmoln

Tips på IKT i skolan – del 4

Del 5 Digitala genomgångar/synligör lärandet

Tips på IKT i skolan – del 5

Del 6 Skapa genom att rita digitalt tillsammans

Tips på IKT i skolan – del 6

Del 7 Bildredigering

Tips på IKT i skolan – del 7

Del 8 Källkritik

Tips på IKT i skolan – del 8

Del 9 Att koda (programmera) i skola

https://johan1111.wordpress.com/2013/11/02/tips-pa-ikt-i-skolan-del-9/

Del 10 Plotagon (Skapa animerade filmer på 5 minuter)

Tips på IKT i skolan del 10

Del 11 Skapa tidslinjer

Tips på IKT i skolan – del 11

Del 12 Skapa infographics

Tips på IKT i skolan – del 12

Del 13 Utvärdera undervisningen

Tips på IKT i skolan – del 13

Del 14 Spela in det som sker på din dataskärm

Tips på IKT i skolan – del 14

Del 15 Organisera länkar, bilder, video mm som du hittar på nätet

Tips på IKT i skolan – del 15

Del 16 Mindmaps

Tips på IKT i skolan – del 16

Del 17 Fotografier som får publiceras på nätet

Tips på IKT i skolan – del 17

Del 18 Creative Commons licenser – vad betyder det?

Creative Commons

Del 19 Hitta appar till iPad som du kan använda i undervisningen

https://johan1111.wordpress.com/2014/03/02/tips-pa-ikt-i-skolan-del-19/

Bloggen flyttar

Under den här veckan kommer min blogg att flytta till jlsu.se (sidan lanseras under veckan). Samtidigt delar jag upp bloggen i två delar, så att serien Tips på IKT i skolan hamnar för sig på en sida och att övriga blogginlägg som handlar om skolan hamnar på en annan sida. Allt för att det ska bli lättare för dig som läsare att hitta det du är intresserad av.

 

Alla nuvarande följare kommer att flyttas med till den nya sidan.

 

Som kickoff för den nya sidan (jlsu.se) har jag skrivit två nya inlägg:

• Del 20 i serien tips på IKT i skolan som handlar om olika resurser där du hittar filmer på nätet som kan användas i undervisningen (eller som fortbildning).
• Ett blogginlägg som beskriver varför de sämre skolresultaten inte är lärarnas fel.

 

Bägge dessa (och andra framtida inlägg) kommer bara att publiceras på den nya hemsidan (jlsu.se). Inga nya inlägg kommer att publiceras på johan1111.wordpress.com.

 

Ett stort tack till dig som är/varit besökare på min blogg och varmt välkomna till min nya sida (jlsu.se) när den öppnar senare under veckan!

JLSU står för JL SkolUtveckling. Det finns även en sida på Facebook som jag kommer att använda som informationskanal. Du hittar den genom att söka på JL skolutveckling på Facebook.

Tips på IKT i skolan – del 19

Länk till min nya sida om IKT i Skolan som uppdateras kontinuerligt: http://www.jlsu.se/ikt-i-skolan/

Många skolor satsar på att köpa in iPads till eleverna. I Sollentuna kallar vi dem för lärplattor, dels för att markera att de ska användas till inlärning i skolan och dels för att inte förknippa verktygen vi använder med ett visst märke. En lärplatta har ett antal appar förinstallerade när man köper den, men man behöver hitta och installera andra bra appar. Detta är ett arbete som är nog så knepigt, då det i App Store finns över 1 miljon appar. Det finns i huvudsak två sätt att lösa det här problemet:

 

1. När du hittar en app som är bra att använda i undervisningen – dela med dig av tipset till andra lärare! Devisen ”sharing is caring” har aldrig stämt så bra som nu.

2. Använd samlingssidor som tipsar och/eller testar appar. Även här tipsar du kollegor om de sidor som du tycker är bra.

 

Nedan kommer jag att länka till ett antal resurser på nätet där man kan hitta bra tips på appar! Alla länkar öppnas i ett nytt fönster i din webbläsare.

 

Resurser på svenska:

Skolappar www.skolappar.nu/ En svensk sida som testar olika appar och som beskriver hur man kan använda appen samt vilka kopplingar till LGR-11 som finns. Alla appar betygsätts enligt en femgradig skala. Rekommenderas!

 

Pappas appar www.pappasappar.se En liknande tjänst som skolappar, men som riktar sig till förskolan och föräldrar. Det finns en sökfunktion för att klättrare kunna hitta det man söker efter. Rekommenderas!

 

Pedagogstockholm har publicerat en pdf från Stockholms skoldatatek för appar i arbetet med barn i behov av extra stöd. http://bit.ly/Nj74FY

 

Skoldatateket http://skoldatatek.se/verktyg/appar Tips på appar för elever i behov av särskilt stöd, men självklart passar de bra för alla barn!

 

Facebookgrupper

iPads i förskolan och skolan www.facebook.com/groups/paddagogik/

IKT-verktyg Här ges tips på allt möjligt som är IKT-relaterat (inte bara appar)

https://www.facebook.com/groups/121596394682222/

Facebooksida

Appar för skolan

https://www.facebook.com/pages/Appar-f%C3%B6r-skolan/244337915605947

 

Pearltree 

Exempel på en pearltreesida http://bit.ly/1gKrIal

 

Twitter

Sök på #iPad, #paddagogik, #edtech eller #app

 

Scoopit 

Exempel på scoop.it-sidor

www.scoop.it/t/ikt-ipad-i-skola-och-forskola

www.scoop.it/t/ikt-och-ipad-i-undervisningen

www.scoop.it/t/ipads-in-education (på engelska)

 

Bloggar om iPads/appar

http://katharinasipad.blogspot.se/

http://logopedeniskolan.blogspot.se/p/ipad-appar.html

I mitt tidigare blogginlägg https://johan1111.wordpress.com/2014/01/28/tips-pa-pedagogiska-bloggar/ finns länkar till bloggar om skolan (just nu 114 stycken). Många av dem skriver om IKT. På samma sida finns även tips på Facebookgrupper som har med skolan att göra. En del av dem är IKT-relaterade (just nu 45 stycken grupper).

 

Resurser på engelska:

Ett google dokument med länkar till ca 50 sidor (på engelska) på nätet som handlar om appar och iPads

http://bit.ly/1pOxTkf

 

Pinterest En digital anslagstavla. Finns många sidor, både på svenska och engelska, med bra tips. Ett exempel: www.pinterest.com/medkharbach/free-ipad-apps-for-teachers/

 

Edudemic www.edudemic.com/best-education-technology/the-best-education-apps-ios/ Edudemic är en bra sida med mycket tips som har med skola och IKT att göra. Rekommenderas! Den här undersidan fokuserar på appar i undervisningen.

 

Teachtought http://www.teachthought.com/category/ipad-2/ Teachtought har många läsvärda artiklar om skolan. Rekommenderas! Den här undersidan fokuserar på appar i skolan, både i form av apptips, men även metoder och arbetssätt i undervisningen.

 

Appitic www.appitic.com Mängder av appar sorterade efter teman. Rekommenderas! 

 

Apps in education http://appsineducation.blogspot.se/ En blogg från Australien som tipsar om olika appar. Har sorterat apparna enligt rubriker som matematik, engelska, Naturvetenskap, musik etc. Har även en lista med appar för barn med särskilda behov. Tyvärr har dessa inte testats, så det får man göra själv.

 

iPads in education http://ipadeducators.ning.com/ En samlingsplats för lärare som jobbar med iPads i undervisningen. Tips, frågor och diskussioner mm.

 

Bridging apps http://bridgingapps.org/ Appar för barn med särskilda behov. Riktar sig inte bara till skolan utan även andra yrkeskategorier som jobbar med barn med särskilda behov samt föräldrar.

 

Fun educational apps www.funeducationalapps.com/ 

 

Teachers with apps http://teacherswithapps.com/  Recensioner av appar.

 

Smart apps for kids www.smartappsforkids.com Sorteringsmöjlighet utifrån ålder på målgrupp eller ämnen.   

 

Youtube

www.youtube.com/user/iPadagogy Länkar till youtubefilmer på engelska som iPadagogy gjort

 

Lycka till med att hitta och använda appar i undervisningen!

 

Länk till innehållsförteckningen för min serie ”Tips på IKT i skolan” https://johan1111.wordpress.com/2013/10/13/innehallsforteckning-over-bloggserien-tips-pa-ikt-i-skolan

Creative Commons

Länk till min nya sida om IKT i Skolan som uppdateras kontinuerligt: http://www.jlsu.se/ikt-i-skolan/

En infographic skapad av Shihaam Donnelly som förklarar hur CC (creative commons licenser) fungerar.

 

Nedan beskriver jag de olika delarna av en CC-licens. Tänk på att andra lagt ner tid och energi på att skapa sådant som du har användning för (bilder, musik, texter, filmer mm), så länka hellre en gång för mycket än en gång för lite till ursprungsskaparen av verket.

 

 CC Erkännande. Alla cc-licenser har erkännande. Det betyder att de som använder det du skapat måste ge dig erkännande, d v s ange dig som upphovsman och i övrigt följa de andra cc-villkor som du lagt i licensen.

 CC Icke kommersiell. Andra får sprida det du skapat, men de får inte ta betalt för det.

 CC Inga bearbetningar. Andra får inte ändra det du skapat, utan bara sprida det i befintlig version.

 CC Dela lika. Andra får ändra det du skapat och sprida det vidare, men endast om de sprider det med samma CC-licens.

 

De sex vanligaste licenserna av CC där man kombinerar ihop ovanstående symboler.

”CC BY” Andra får ändra, bygga vidare på, distribuera vidare (även kommersiellt) det som du skapat. Det enda de behöver göra är att ge dig credit för att du är ursprungsskapare av verket.

 

”CC BY SA” Andra får ändra, bygga vidare på, distribuera vidare (även kommersiellt) det som du skapat. De måste ge dig cred för att vara ursprungsskapare av verket samt sprida vidare med samma licens (d v s CC BY SA).

 

”CC BT NC” Andra får ändra, bygga vidare på, distribuera vidare det som du skapat (icke-kommersiellt). De måste ge dig cred för att vara ursprungsskapare av verket  men de får ändra licensen på det som de distribuerar.

 

”CC BY NC SA” Andra får ändra, bygga vidare på, distribuera vidare (icke kommersiellt) det som du skapat. De måste ge dig cred för att vara ursprungsskapare av verket samt sprida vidare med samma licens (d v s CC BY SA).

 

”CC BY ND” Andra får sprida (även kommersiellt) det som du skapat. De måste ge dig cred för att vara ursprungsskapare och de får inte ändra innehållet.

 

”CC BY NC SA” Andra får sprida (icke kommersiellt) det som du skapat. De måste ge dig cred för att vara ursprungsskapare av verket och länka tillbaka till dig. De får inte ändra verket på något sätt.

afkHuddinge

Jag höll en Pecha Kucha under #afkHuddinge idag. Nedan kommer de 20 bilderna från presentationen med en kort förklarande text:

De flesta nyårslöften är bra löften, men man gör ingen plan och därför misslyckas man med sina nyårslöften. I så fall kallar jag det önsketänkande!

En del av de saker som det pratas om i SkolSverige. Många av dem är bra, men det är lätt att fastna i detaljer.

Vårt uppdrag är både enkelt och svårt. Vi ska leva upp till läroplanen, men det är inte så enkelt som det låter.

Läroplanen har varit målstyrd i 20 år, men fortfarande lär man inte de som går på lärarutbildningen hur man gör när man jobbar målstyrt.

En bra bild att använda när man förklarar hur målstyrning går till. Man börjar med att sätta upp mål, bryta ner i delmål, identifiera hinder och svårigheter och kartlägga var eleverna befinner sig (nuläge).

På rektorsutbildningen fick min kollega uppgiften att skriva ett juridiskt dokument enligt konstens alla regler, men utan att få se hur ett sådant dokument kan se ut.

Jobbar man målstyrt är det oerhört viktigt att man vet vad målet är och därför blir förebildsarbete väldigt viktigt! Elever kan inte göra en kullerbytta om de aldrig sett hur en kullerbytta ser ut! Detsamma gäller labbrapporter, uppsatser mm.

Det eleverna tränar på är även det som eleverna ska testas på. Det är inte fusk och att vara hemlig med vad eleverna ska kunna /lära sig hör inte hemma i ett målstyrt system!

När man sätter upp mål brukar men säga att de ska vara ”SMARTA”, men…

målen ska vara utmanande, inte accepterade och i skolan är målen bestämda (kunskapskraven) så om de är attraktiva eller inte kan vi inte styra över.

En målstyrningsmodell.

En annan modell som är lättare för eleverna att använda och ta till sig.

Uppgifter utan tydliga kriterier….

…ska aldrig vara bedömningsgrundande.

Man kan inte bestämma på förhand att vi ska göra det här centrala innehållet och när vi är klara med det ska vi genomföra nästa centrala innehåll osv. Då har man missförstått läroplanen och man kan inte få eleverna delaktiga i planeringen av undervisningen, då det redan är förutbestämt vad man ska göra, så det finns knappt något att vara med och påverka.

En ska bort. Motivera vilken och varför.

Undervisningen kan inte bli ”klossar som staplas på varandra” och varje ny sak blir en kloss till. Undervisningen är istället som att koka soppa. Du tar mer av några ingredienser och mindre av några andra. Få med hela läroplanen, d v s även kapitel 1 och 2 som ingredienser.

Alla nivåer i organisationen i skolSverige villl göra sitt avtryck kring vad som sker i undervisningen. Drar alla åt samma håll? Utan tydliga mål gör de troligen inte det.

Vi måste skapa ett klimat där eleverna misslyckas och lär sig av det. Det är väldigt sällan man lyckas på första försöket!

Ekonomisk ojämlikhet

I går såg jag en film (dokumentär) som jag rekommenderar starkt, särskilt nu när det är dags för politiska val. Filmen heter Inequality for all.

Robert Reich beskriver konsekvenserna av den ekonomiska politik som förs i USA (i Sverige sker ungefär samma utveckling, så det går att dra paralleller med det som sker i Sverige i dag). Tyngdpunkten i filmen handlar om vad som händer när medelklassen får reallönesänkningar (tydligast blir jämförelsen när en person i hushållet för länge sedan tjänade tillräckligt för att familjen skulle klara sig och idag räcker pengarna knappt trots två heltidsarbetande i familjen) och hur det ur samhällsperspektiv är en politik som bara kan leda till en sak (vilket det redan gjort vid två tillfällen).

 

I filmen visas förändringen över tid tydligt med hjälp av grafik som synliggör budskapet på ett pedagogiskt sätt. När man ser filmen får man även en förståelse för att skolor och andra samhällsfunktioner sitter fast i en rävsax som heter effektivisera (även om politiker ofta säger att samhällsfunktioner som skolvård får mer pengar, men vi som jobbar i dessa verksamheter upplever något helt annat) och som är svår att ta sig ur så länge fördelningen av de gemensamma resurserna fördelas på det sätt som de gör nu, d v s mer åt de som redan har mycket.

En jämförelse i Sverige i dag är t ex hur man beskattar aktieutdelning respektive lön. Storbankerna i Sverige tjänar enorma belopp och vräker ut miljarder till aktieägarna (som i sin tur betalar låg skatt på pengarna), medan kunderna betalar dyrt för banktjänsterna och de som jobbar på bankkontoren inte lyfter särskilt höga löner.

En trailer till filmen finns här (öppnas i nytt fönster):

http://www.imdb.com/video/imdb/vi2167974169/

 

Se filmen!

 

För den som vill läsa mer (om demokrati, fördelning av samhällets resurser, lobbyingverksamhet mm) så hänvisar jag till en text jag skrev i maj förra året (öppnas i nytt fönster): http://bit.ly/LKZiTT

 

 

Tips på IKT i skolan – del 17

Länk till min nya sida om IKT i Skolan som uppdateras kontinuerligt: http://www.jlsu.se/ikt-i-skolan/

Ju mer man använder datorer i skolan, desto fler tillfällen kommer det att bli då lärare och elever publicerar texter och annat material på nätet. Det största problemet brukar då vara att man inte har rättigheter till de bilder som man tänkt använda. Ett sätt att lösa problemet är att fotografera själva och använda egna bilder, men det är inte altid möjligt. Behöver man en bild som illustrerar antikens Grekland är det inte lätt att hitta något att fotografera som fyller syftet. En annan lösning är att använda andras fotografier om de har en CC-licens (se http://sv.wikipedia.org/wiki/Creative_Commons för mer information om vad en Creative Commonslicens innebär).

Nedan listar jag ett antal tjänster på nätet som ger tillgång till fotografier som man kan använda. Ofta krävs det att man ger ett erkännande till den som fotograferat bilden. De flesta tjänster är tydliga med vilka villkor som gäller för att använda fotografierna.

 

Getty Images har precis släppt 35 miljoner bilder som man får använda icke-kommersiellt bara man länkar till dem. Instruktion om hur du gör finns på sidan jag länkar till här. Länkningen sker genom att man bäddar in en HTML-kod genom att klippa och klistra in den på sin blogg/hemsida. Bilden ovan är exempel på en bild som kommer från Getty Images. Rekommenderas!

 

Flickr Använd undersidorna www.flickr.com/commons och www.flickr.com/creativecommons Olika licensrättigheter gäller, se varje enskild bild. Du får använda dem, men vissa restriktioner (t ex att länka till den som tagit bilden eller för icke-kommersiell användning).

 

Photo Pin http://photopin.com/ Söktjänst för bilder. Söker från Flickrs creative commonlicenser.

 

Pixabay http://pixabay.com/sv/ Över 150 000 bilder. Skapa ett konto. Hög kvalitet på många fotografier. Det finns även clipart-bilder.

 

Wikimedia commons http://commons.wikimedia.org/ Innehåller bilder och andra media. Grundprincipen är som andra Wiki, d v s att man delar med sig, men det finns bilder som är upphovsrättsskyddade, så kolla det innan du använder bilderna. Varje bild har info om vad som gäller.

 

CC search http://search.creativecommons.org/ En söktjänst för att hitta fotografier med CC-licens.

 

Stockphotos for free www.stockphotosforfree.com Över 100 000 bilder. Skapa ett konto.

 

rgbstock www.rgbstock.com 94 000 bilder i dagsläget. Kräver registrering.

 

Stock.xchng www.sxc.hu 405 000 bilder totalt. Du skapar ett konto på sidan.

 

Free Foto www.freefoto.com Över 132 000 bilder. Det framgår tydligt vilken rätt du har att använda bilderna. Du länkar tillbaka till sidan eller bilden. Du anger din mail samt går med på de regler som gäller innan du kan ladda hem en bild.

 

MorgueFile http://morguefile.com/archive Begränsat arkiv. Använder ett eget licenssystem.

 

Europeana www.europeana.eu Ett gemensamt projekt inom EU-länder där man vill nå ut med material från museer, institutioner och bibliotek till en större publik. Länka tillbaka om du använder material härifrån.

 

Fotopedia www.fotopedia.com Ett uppslagsverk över fotografier. Engelska wikipedia har en beskrivning av tjänsten här: http://en.wikipedia.org/wiki/Fotopedia

 

Freedigitalphotos.net www.freedigitalphotos.net Ge cred åt fotografen. Vill du köpa bilderna finns även den möjligheten med olika priser för olika storlekar och upplösning.

 

Fotoakuten www.fotoakuten.se En svenska tjänst som är gratis så länge du anger källan. Begränsat utbud.

 

Fotofinnaren http://fotofinnaren.se En svensk tjänst avsedd för skolbruk (lärare och elever). Begränsat utbud.

 

Freerange http://freerangestock.com/ Skapa ett konto.

 

Stockvault http://www.stockvault.net/ Skapa ett konto.

 

Länk till innehållsförteckningen för serien Tips på IKT i skolan:

https://johan1111.wordpress.com/2013/10/13/innehallsforteckning-over-bloggserien-tips-pa-ikt-i-skolan/

Tips på pedagogiska bloggar

Det finns ett delat Googledokument som innehåller tips på pedagogiska bloggar.

Den som har en pedagogisk blogg kan själv lägga in uppgifter om vad bloggen heter, var man hittar den, vem som driver bloggen, vad den handlar om etc.

För den som är intresserad av något särskilt (t ex IKT) är det lätt att se vilka bloggar som skriver om IKT. I dag (28/1 2014) finns det 51 bloggar med i dokumentet (kommentar: sedan jag publicerade inlägget för 5 dagar sedan har antalet bloggar i dokumentet växt till 81 stycken 🙂 ), så du hittar garanterat några som du tycker är intressanta att följa och om du har en egen pedagogisk blogg, lägg in den i dokumentet!

 

Klicka på bilden nedan för att komma till Googledokumentet!

Hoppas du hittar intressanta bloggar att följa!

 

Det finns även ett delat Googledokument som innehåller länkar till olika skolrelaterade grupper på Facebook. Tack @annikasjodahl för tipset! I nuläget (2/2 2014) finns det 43 grupper med i dokumentet. Om du skapat en ny grupp (eller känner till en ny grupp) får du gärna lägga till den i dokumentet!

En skola i obalans

Fotografi av winnifredxoxo från photopin cc

 

I stort sett alla har synpunkter på den svenska skolan och skolan är en av de stora punkterna inför kommande val. Jag ska nedan försöka belysa den svenska skolan och skolans problem ur ett annat perspektiv än de flest gör. 

 

Tittar man på olika modeller (t ex Blooms taxonomi, SAMR el liknande) så säger många att ju högre upp i modellen man når, desto bättre är det. Jag håller inte med. Problemet är obalans. Om man hela tiden ligger på de nedersta nivåerna blir det ensidig undervisning och därför behöver vi just nu sträva mer mot de högre nivåerna, eftersom en del lärare sällan bedriver undervisning på dessa nivåer. Det betyder inte att vi hela tiden ska ligga på de högsta nivåerna (då blir det obalans åt andra hållet). Skulle de högsta nivåerna vara ”bättre” skulle vi sträva efter att hela tiden befinna oss där. Så är det inte. Vi ska välja den nivå som är optimal ur ett pedagogiskt perspektiv! Det betyder i praktiken att det beror helt och hållet på vad målet/målen med undervisningen är just nu och var eleverna befinner sig i förhållande till målet/målen. Det behöver vara balans i undervisningen och man behöver röra sig mellan dessa olika nivåer.

 

De flesta lärare vittnar om att det finns en obalans i deras arbetsuppgifter, där administrativa uppgifter tar en större del av arbetstiden idag jämfört med tidigare. Många skolor har svårt med att få ekonomin att gå ihop och då är det svårt att avlasta de lärare som har en relativt tung arbetsbelastning. Läraren är den viktigaste faktorn för en framgångsrik skola och därför är det viktigt med lärare som har en arbetssituation i balans.

 

Arbetsmiljön i skolan är ofta i obalans. Det är inte ovanligt med gamla skolbyggnader som inte underhållits i den omfattning som krävs. Miljön är inte avgörande för att ha en bra verksamhet i lokalerna, men att tro att det är lättare att få eleverna att ”blomma ut” i en sliten miljö än i en miljö där det signalerar att vi tror på er och därför satsar vi på er skolmiljö är att lura sig själv.

 

En del lärare sitter fast i ett ”centralt innehållsträsk” och har svårt att anpassa sin undervisning till LGR-11. Undervisningen blir ofta väldigt lärarstyrd och det upplevs som i stort sett omöjligt att få eleverna delaktiga i planeringen av undervisningen (något som eleverna ska vara enligt LGR-11). Ett centralt innehåll ersätts av nästa och nästa och elevernas resultat påverkar knappt den fortsatta planeringen för det finns ingen tid till det. Det blir en obalans i undervisningen och läraren upplever svårigheter med att hinna med allt som ska göras samt få tillräckligt underlag för bedömning/betygssättning. Fritt skapande är något som ofta saknas i undervisningen när man sitter i ”centralt innehållsträsket”. Även här gäller det att hitta en bra balans.

 

Det finns en lång tradition i den svenska skolan av summativ bedömning. I dag är det fler och fler som lyfter fram den formativa bedömningen (t ex genom bedömning för lärande (bfl)) istället. Under lång tid var balansen mellan summativ och formativ obefintlig. I dag finns det en del som håller fast vid det summativa och en del som bara vill jobba formativt. Inget av dessa två ytterlägen är eftersträvansvärt, utan även här gäller det att hitta en balans. Både summativ och formativ har sin plats i den svenska skolan, men bägge ska användas på rätt sätt vid rätt tillfälle! Hittar du den balansen blir det mycket lättare att leva upp till läroplanen.

 

Det finns en obalans mellan träning och skarpt läge för eleverna. Grundtanken med LGR-11 är att eleverna ska få upprepade tillfällen att träna och utveckla kunskapskraven (de förmågor som finns beskrivna i kunskapskraven tänker jag på) och ha flera möjligheter att visa upp vad de kan (d v s vilken kvalitet det är på deras kunskaper). I teorin låter detta som ett bra koncept tycker jag, men jag ser i praktiken att lärare har svårt att få ihop ekvationen. I t ex NO/teknik och SO finns det väldigt begränsad undervisningstid i respektive ämne, vilket gör att en del elever får en chans att visa ett kunskapskrav. Det kan man lösa genom att ha fler ämnesövergripande arbeten, men samtidigt som skolan uppmanas att jobba ämnesövergripande ska det sättas betyg i varje ämne för sig (i motsats till blockbetyg) och de nationella proven är ämnesuppdelade. En otydlighet i hur det är tänkt att vi ska jobba i skolan. Extra tydligt blir detta under vårterminen i år 6 och 9 då hela (i stort sett) terminen blir sönderhackad av alla nationella prov som ska genomföras. De nationella proven är skarpt läge för eleverna. Frågan är om det viktigaste är hur mycket eleven utvecklas eller att vi lägger krutet på att mäta vad eleverna kan? Jag tycker att det är en obalans idag mellan dessa. Båda behövs, men i andra proportioner. Hade man gjort ett gediget arbete 1994 med implementering av vad det innebär att jobba mål- och resultatstyrt i skolan är jag övertygad om att det hade sett annorlunda ut idag.

 

Väldigt många skolor kämpar stenhårt för att få en ekonomi i balans (något som blivit betydligt svårare när man blir en 1-1 skola). Det finns väldigt många faktorer som spelar in när det gäller möjligheterna att lyckas med detta, där bl a geografisk placering och mängden nybyggnation i närområdet är två av de viktigaste aspekterna när det gäller antal elever som man kan få till skolan (ju yngre eleverna är, desto viktigare blir avståndet till skolan). Ingen av dessa två kan en (befintlig kommunal) grundskola påverka. En kommunal skola ska ju ta emot alla elever och det är sällan som antalet elever i en årskurs blir ett antal som är lämpliga (ur ett ekonomiskt perspektiv) klasstorlekar. Finns det aldrig pengar till något extra blir skolgången för eleverna ganska torftig. Att skolan har kostnader som är fasta i 3-12 månader framöver samtidigt som skolpengen försvinner från en dag till nästa skapar en obalans i systemet. Ett konkret exempel (förvisso extremt, men sant) är en skola som tappade två familjer i stort sett samtidigt p g a att de flyttade från kommunen. Den ena familjen hade fem barn i skolan och den andra fyra. Det försvann alltså nio skolpengar inom loppet av en vecka, men alla kostnader fanns kvar.

 

Det finns en obalans mellan kortsiktigt och långsiktigt tänk kring skolan. Många saker som införs/genomförs har ett kortsiktigt tänk. En del av de saker som genomförs som är långsiktiga, t ex nationella prov görs inte på det sätt som de borde. Då man tittar på resultaten för nationella prov ska man jämföra en elevs utveckling från år 3 till år 6 och vidare till år 9. Att jämföra en årskull med en annan är det som oftast görs och det säger inte mycket (särskilt om det handlar om små årskullar; vi har inte stora skolor som man har t ex i Indien där en stor skola har 1000 elever per årskull). Eftersom skolan är politiskt styrd är mycket av det som genomförs baserat på politiska (ideologiska) åsikter, inte på vad som forskning visar är framgångsrikt. Det finns många nivåer i skolorganisationen med Jan Björklund och skolverket högre upp, lokala politiker i mitten och skolledning samt lärare längre ner. Varje organisationsnivå vill sätta sitt avtryck i verksamheten, så det kommer massor med saker delegerade uppifrån om man är lärare. Alla dessa harmoniserar inte med varandra eftersom man på de olika nivåerna har olika perspektiv på verksamheten och för den som är längst ner (läraren och eleven) blir det lätt en obalans i tillvaron.

 

Forskning visar att 8-12 medarbetare är optimalt för en chef. I skolans värld är det snarare regel än undantag att en rektor (eller biträdande rektor) har 20-50 medarbetare som man har ansvar för. Att då kunna vara en bra pedagogisk ledare är inte helt lätt. Det är många medarbetarsamtal och lektionsbesök som ska genomföras innan man träffat/besökt varje lärare en gång. Obalans skulle jag kalla det för.

 

I skolan har vi ofta dubbla styrsystem. Det allra tydligaste exemplet är att man i en målstyrd skola har en timplan. Timplanen har grundtanken att alla ska ha lika mycket tid i alla ämnen och i stort sett göra samma saker (så var tanken från början; idag försöker vi anpassas det genom att individualisera, men det är lärarnas försök att hitta balans i tillvaron p g a dubbla styrsystem). Målstyrning har som grundtanke att alla ska nå målen och det kan ske i olika tempo och på olika sätt. Dessa två passar inte ihop och man borde renodla så att vi använder det ena eller det andra sättet. Jag förespråkar målstyrningen. Det blir en obalans för lärare som måste förhålla sig till bägge dessa samtidigt och många lärare har svårigheter med att få ihop det och leva upp till bägge samtidigt.

 

Jag är övertygad att du som jobbar i skolan har många fler exempel på obalans i skolan som du kan fylla på med och jag tror att du som läser texten och som inte jobbar i skolan förstår min poäng. Jag tror på att föregå med gott exempel och när eleverna dagligen möter den obalans som finns i många delar av skolans verksamhet så är det lätt för dem att tro att obalans är normalt och att det är så det ska vara. Jag tycker att en stor del av problematiken är att många (t o m de allra flesta) fastnar i detaljer i stället för att se helheten. I dag läggs stort ansvar på enskilda lärare för att skapa balans i en obalanserad tillvaro! Extra besvärligt är det med alla de faktorer som läraren inte kan styra över själv (vilket är de flesta faktorer jag beskrivit ovan). Det är ingen idé att peta i detaljer om inte helheten är funktionell och därför måste mer krut läggas på att skapa system som är funktionella och balanserade för att den svenska skolan ska nå sin fulla potential och mindre krut ska läggas på att lyfta fram enskilda detaljer! Systemfel kan endast lösas på systemnivå! Det som de flesta skolor/kommuner som har en bra skolverksamhet gjort är att de har satt upp några långsiktiga mål som de håller fast vid över tid. En stor brist är att det saknas kompetens i hur man jobbar mål- och resultatstyrt inte bara hos lärare (som inte fått någon utbildning i hur man gör detta), utan även på högre nivåer i skolsystemet.

 

Lycka till med att hitta balansen!

Fotografi av Viewminder från photopin cc

Tips på IKT i skolan – del 16

Länk till min nya sida om IKT i Skolan som uppdateras kontinuerligt: http://www.jlsu.se/ikt-i-skolan/

Mindmaps (tankekartor) är temat för del 16. Mindmaps kan bl a användas till att anteckna, att skapa en struktur innan man skriver en text eller till att brainstorma idéer.

 

Popplet http://popplet.com/ är ett lättanvänt verktyg. Finns som app till iPhone/iPad. Rekommenderas!

 

Bubbl.us https://bubbl.us/  Gratistjänst. Kräver registrering. Lättanvänt.

 

 

Coggle http://coggle.it Gratistjänst. Kräver registrering. Det finns en video på sidan som visar hur tjänsten fungerar.

 

Mind42 http://mind42.com/ Gratistjänst. Kräver registrering. Lägg in bilder, länkar mm

 

Freemind http://freemind.sourceforge.net/wiki/index.php/Main_Page Gratistjänst. Nedladdning. Använder Java.

 

Wisemapping http://wisemapping.com/ Webbaserad tjänst. Se https://www.youtube.com/tv?vq=medium#/watch?v=rKxZwNKs9cE för en video som visar tjänsten.

 

Mindnode http://mindnode.com För Mac, iPad och iPhone. Kostar ca 150 kr till Mac och 75 kronor till iOS, så det är en förhållandevis dyr tjänst (med tanke på att det finns gratistjänster som gör samma sak).

 

Text2mindmap www.text2mindmap.com Gratistjänst. Lättanvänd.

 

Map Myself http://mapmyself.com Gratistjänst. Kräver registrering med epostadress.

 

MindApp www.mindapp.com Gratistjänst. Fungerar i Chrome eller Firefox.

 

MindMap En Google Chrome app. Hämta i Chrome web store. Gratis. Kräver registrering.  

 

Lucidchart En Google Chrome app. Hämta i Chrome web store. Gratis. Innehåller även flödesscheman och annat utöver mindmaps.  

 

Freeplane http://freeplane.sourceforge.net/wiki/index.php/Main_Page Entt opensourceprojekt. Gratis. Kräver nerladdning.

 

Scapple http://literatureandlatte.com/scapple.php Kostar 15 dollar.  

 

Mindmup www.mindmup.com Gratistjänst. Integrering med Google Drive.

 

Bookvar http://bookvar.net/ Endast Windows. Nerladdning. Gratistjänst.

 

Visual Understanding Environment http://vue.tufts.edu/ Gratistjänst. Nerladdning.

 

Edraw Freemind  www.edrawsoft.com/freemind.php Endast till pc (windows). Gratistjänst. Nerladdning.

 

Stormboard www.stormboard.com Mindmaps i form av post-it-lappar. Begränsad gratisversion.

 

Mindomo www.mindomo.com Begränsad gratisversion. Finns EDU-licens som är billigare än vanlig licens.

 

Slickplan http://slickplan.com/ 30 dagars testperiod, sedan kostar det från 7 dollar i månaden.

 

Spiderscribe http://www.spiderscribe.net/ Begränsad gratisversion.

 

XMind www.xmind.net/share/ Begränsad gratisversion.

 

Mindmeister www.mindmeister.com/ Finns som app till iOS och Android. Testa gratis i 30 dagar, sedan kostar tjänsten från 3 euro/månad.

 

Appar

MindJet maps Gratis

Mind Mapper Gratis (ev köp i app?)

Mind Genius for iPad Gratis

Headspace lite Gratis

Cubetto Mindmap 7 kr

Fluent Mind Map 15 kr

Total Recall Begränsad gratisversion samt köp i appen: 15 kr för fullversion

Mindmap Creator 22 kr

Trout 22 kr

Popplet 38 kr för fullversionen, Popplet lite gratis

Big Mind Pro 38 kr, Big Mind gratis

Simplemind Begränsad gratisversion samt köp i appen: 38 kr för fullversion

Mindo 55 kr

MindMap for iPad 75 kr

iThoughts HD 75 kr

 

Länk till innehållsförteckningen för serien Tips på IKT i skolan:

https://johan1111.wordpress.com/2013/10/13/innehallsforteckning-over-bloggserien-tips-pa-ikt-i-skolan/

 

Tips på IKT i skolan – del 15

Länk till min nya sida om IKT i Skolan som uppdateras kontinuerligt: http://www.jlsu.se/ikt-i-skolan/

När du är aktiv på nätet, i sociala medier mm så märker du snart att du hittar massor med bra tips, länkar, bilder, filmklipp mm som du vill spara för att du någon gång i framtiden kommer att ha nytta av dem. När du senare vill hitta länken/bilden/filmklippet så minns du inte var det var du såg den. Var det en favorit i twitter eller favoritmarkerade du sidan i din webbläsare eller var det någon annanstans du såg länken/bilden/filmklippet?

Nedan följer olika program och tjänster som kan hjälpa dig att organisera digitalt material som du vill kunna hitta tillbaka till. Många av tjänsterna fungerar även bra för att samla länkar till eleverna när du jobbar med ett ämnesområde i skolan.

 

Padlet http://padlet.com/ Gratistjänst. Du börjar med en tom vägg och genom att dra och släppa lägger du till länkar och annat som du vill ha åtkomst till. Då du använder webbläsaren fungerar tjänsten på med alla prylar som har en webbläsare. Fungerar bra som verktyg för dig själv men även för att samla information och länkar som elever behöver till en skoluppgift. Rekommenderas!

 

Pearltrees www.pearltrees.com/

Gratistjänst där du samlar och organiserar det du gillar på nätet i en struktur med pärlor som sammanbinds med varandra. Lättanvänd tjänst som är ganska populär. Du kan länka till olika typer av innehåll. Finns även som mobilapp. Rekommenderas!

 

Symbaloo www.symbaloo.com/

Visuell ”desktop”, d v s arbetsyta där du lägger in det du vill ha åtkomst till. Enkelt att lägga till nya länkar. Har du många länkar ordnar du dem i flikar. Kräver att man skapar ett konto. Här kan du läsa mer (på engelska) om tjänsten: http://www.thesmallbusinessplaybook.com/symbaloo-great-tool-for-organizing-your-web-bookmarks/ Rekommenderas!

 

SymbalooEDU www.symbalooedu.com/

EDU-versionen av Symbaloo

 

Lino http://en.linoit.com/ Post-it, Finns som app till iphone/iPad/Android, text, bilder, video (youtube/Vimeo), ladda upp filer, koppla anteckningar till kalendern, Det finns en instruktionsfilm på sidan som visar hur tjänsten fungerar.

 

Pinterest www.pinterest.com Kräver registrering. Finns som app till iPhone/Android. Du ser alla bilder som läggs upp, så det är en visuell tjänst/presentation av det som du ”pinnat” fast på din sida. Precis som på andra sociala medier finns det funktioner för interaktion, d v s dela vidare, gilla och kommentera.

 

Scoopit www.scoop.it/ De har en film på förstasidan som visar hur tjänsten fungerar. Enkelt att dela vidare innehåll på sociala medier. Kräver registrering.

 

Evernote https://evernote.com/intl/sv/ Finns även som app till iPhone/Android. En tjänst som många använder till att anteckna och infoga fotografier från föreläsarens presentation, men som innehåller mycket mer än så. Gratisversionen har vissa begränsningar, men klarar förvånansvärt mycket för att vara gratis. Jobbar över gränserna mellan olika plattformar på ett smidigt sätt. Rekommenderas!

 

Pocket (hette tidigare Read it Later) http://getpocket.com/ Kräver att man skapar ett konto. Finns som app till iPhone/iPad/Android. Sparar sådant som du vill läsa/titta på senare. Här har de en reklamfilm som beskriver tjänsten: http://vimeo.com/40168555 Fungerar mellan olika plattformar, så du kan spara saker i pocket på datorn och sedan läsa det i mobilen. Rekommenderas!

 

Spaaze www.spaaze.com Ytterligare en virtuell anslagstavla. Vissa begränsningar i gratisversionen.

 

BagTheWeb www.bagtheweb.com/ Samla det du hittar på nätet på ett ställe.

 

Netvibes www.netvibes.com/sv-se En ”dashboard” som samlar information (länkar och RSS-flöden) från olika ställen och presenterar det på en sida. På sidan www.netvibes.com/sv/individual finns en film som visar hur det ser ut/fungerar.

 

Livebinders www.livebinders.com/ Skapa flikar för olika resurser. Gratistjänst. Kräver registrering. Har ”for education”.

 

Themefy http://themeefy.com/ En tjänst jag inte testat.

 

Zootool http://zootool.com/ Finns även som app till iPhone/Android. Bokmärk bilder, video, dokument och länkar. Kräver registrering.

 

Instapaper www.instapaper.com/ Spara webbsidor för att kunna läsa texten senare. Finns även som app till iPhone/Android.

 

Diigo www.diigo.com/ Molnbaserad tjänst som fungerar på de flesta plattformar. Du kan enkelt börja jobba på din dator och sedan fortsätta på din iPad. Du kan lägga in noteringar och markera texten med överstrykningsfunktion. Kräver registrering.

 

Skloog www.skloog.com/ Kräver registrering

 

Bundlr http://bundlr.com/ Finns som app. Begränsad gratisversion. Samla bilder, video, tweets och dokument.

 

Historious http://historio.us/ En (betal)tjänst där man kan söka på valfria ord bland de länkar man sparat. Orden kan finnas var som helst på sidan, vilket ska göra det lättare att hitta sidor man besökt tidigare.

 

Delicious https://delicious.com/ Kräver registrering. Gratistjänst. Finns som app till iPhone/iPad och Android.

 

Mentormob www.mentormob.com/beta/splash Man skapar spellistor som innehåller länkar. Man kan även söka spellistor som andra skapat inom olika områden, t ex education (se www.lessonpaths.com/categories/tagHome/education).

 

Storify http://storify.com/tour Registrering. Samla data från olika källor (bilder, video, länkar mm) och skapa en ”story”.

 

Curate www.curate.us/ Dela dina länkar genom att visualisera dem. Du kan lägga till egna noteringar genom postit-funktion och enkelt dela dem på sociala medier eller bädda in dem på din egen hemsida. Du klistrar in länken till sidan du vill dela.Väldigt enkel att använda.

 

Xmarks (hette tidigare Foxmarks) http://xmarks.com/ Synkronisera bokmärken mellan olika webbläsare

 

Scrible www.scrible.com Betaltjänst, begränsad gratisversion. Hjälper dig organisera dina länkar på nätet genom en tilläggsfunktion i webbläsarens toolbar.

 

Lycka till med att få ordning på dina länkar och med att organisera lärresurser till dina elever!

 

Länk till innehållsförteckningen för serien Tips på IKT i skolan:

https://johan1111.wordpress.com/2013/10/13/innehallsforteckning-over-bloggserien-tips-pa-ikt-i-skolan/