En skola i obalans

Balansvåg 500

Fotografi av winnifredxoxo från photopin cc

 

I stort sett alla har synpunkter på den svenska skolan och skolan är en av de stora punkterna inför kommande val. Jag ska nedan försöka belysa den svenska skolan och skolans problem ur ett annat perspektiv än de flest gör. 

 

Tittar man på olika modeller (t ex Blooms taxonomi, SAMR el liknande) så säger många att ju högre upp i modellen man når, desto bättre är det. Jag håller inte med. Problemet är obalans. Om man hela tiden ligger på de nedersta nivåerna blir det ensidig undervisning och därför behöver vi just nu sträva mer mot de högre nivåerna, eftersom en del lärare sällan bedriver undervisning på dessa nivåer. Det betyder inte att vi hela tiden ska ligga på de högsta nivåerna (då blir det obalans åt andra hållet). Skulle de högsta nivåerna vara ”bättre” skulle vi sträva efter att hela tiden befinna oss där. Så är det inte. Vi ska välja den nivå som är optimal ur ett pedagogiskt perspektiv! Det betyder i praktiken att det beror helt och hållet på vad målet/målen med undervisningen är just nu och var eleverna befinner sig i förhållande till målet/målen. Det behöver vara balans i undervisningen och man behöver röra sig mellan dessa olika nivåer.

 

De flesta lärare vittnar om att det finns en obalans i deras arbetsuppgifter, där administrativa uppgifter tar en större del av arbetstiden idag jämfört med tidigare. Många skolor har svårt med att få ekonomin att gå ihop och då är det svårt att avlasta de lärare som har en relativt tung arbetsbelastning. Läraren är den viktigaste faktorn för en framgångsrik skola och därför är det viktigt med lärare som har en arbetssituation i balans.

 

Arbetsmiljön i skolan är ofta i obalans. Det är inte ovanligt med gamla skolbyggnader som inte underhållits i den omfattning som krävs. Miljön är inte avgörande för att ha en bra verksamhet i lokalerna, men att tro att det är lättare att få eleverna att ”blomma ut” i en sliten miljö än i en miljö där det signalerar att vi tror på er och därför satsar vi på er skolmiljö är att lura sig själv.

 

En del lärare sitter fast i ett ”centralt innehållsträsk” och har svårt att anpassa sin undervisning till LGR-11. Undervisningen blir ofta väldigt lärarstyrd och det upplevs som i stort sett omöjligt att få eleverna delaktiga i planeringen av undervisningen (något som eleverna ska vara enligt LGR-11). Ett centralt innehåll ersätts av nästa och nästa och elevernas resultat påverkar knappt den fortsatta planeringen för det finns ingen tid till det. Det blir en obalans i undervisningen och läraren upplever svårigheter med att hinna med allt som ska göras samt få tillräckligt underlag för bedömning/betygssättning. Fritt skapande är något som ofta saknas i undervisningen när man sitter i ”centralt innehållsträsket”. Även här gäller det att hitta en bra balans.

 

Det finns en lång tradition i den svenska skolan av summativ bedömning. I dag är det fler och fler som lyfter fram den formativa bedömningen (t ex genom bedömning för lärande (bfl)) istället. Under lång tid var balansen mellan summativ och formativ obefintlig. I dag finns det en del som håller fast vid det summativa och en del som bara vill jobba formativt. Inget av dessa två ytterlägen är eftersträvansvärt, utan även här gäller det att hitta en balans. Både summativ och formativ har sin plats i den svenska skolan, men bägge ska användas på rätt sätt vid rätt tillfälle! Hittar du den balansen blir det mycket lättare att leva upp till läroplanen.

 

Det finns en obalans mellan träning och skarpt läge för eleverna. Grundtanken med LGR-11 är att eleverna ska få upprepade tillfällen att träna och utveckla kunskapskraven (de förmågor som finns beskrivna i kunskapskraven tänker jag på) och ha flera möjligheter att visa upp vad de kan (d v s vilken kvalitet det är på deras kunskaper). I teorin låter detta som ett bra koncept tycker jag, men jag ser i praktiken att lärare har svårt att få ihop ekvationen. I t ex NO/teknik och SO finns det väldigt begränsad undervisningstid i respektive ämne, vilket gör att en del elever får en chans att visa ett kunskapskrav. Det kan man lösa genom att ha fler ämnesövergripande arbeten, men samtidigt som skolan uppmanas att jobba ämnesövergripande ska det sättas betyg i varje ämne för sig (i motsats till blockbetyg) och de nationella proven är ämnesuppdelade. En otydlighet i hur det är tänkt att vi ska jobba i skolan. Extra tydligt blir detta under vårterminen i år 6 och 9 då hela (i stort sett) terminen blir sönderhackad av alla nationella prov som ska genomföras. De nationella proven är skarpt läge för eleverna. Frågan är om det viktigaste är hur mycket eleven utvecklas eller att vi lägger krutet på att mäta vad eleverna kan? Jag tycker att det är en obalans idag mellan dessa. Båda behövs, men i andra proportioner. Hade man gjort ett gediget arbete 1994 med implementering av vad det innebär att jobba mål- och resultatstyrt i skolan är jag övertygad om att det hade sett annorlunda ut idag.

 

Väldigt många skolor kämpar stenhårt för att få en ekonomi i balans (något som blivit betydligt svårare när man blir en 1-1 skola). Det finns väldigt många faktorer som spelar in när det gäller möjligheterna att lyckas med detta, där bl a geografisk placering och mängden nybyggnation i närområdet är två av de viktigaste aspekterna när det gäller antal elever som man kan få till skolan (ju yngre eleverna är, desto viktigare blir avståndet till skolan). Ingen av dessa två kan en (befintlig kommunal) grundskola påverka. En kommunal skola ska ju ta emot alla elever och det är sällan som antalet elever i en årskurs blir ett antal som är lämpliga (ur ett ekonomiskt perspektiv) klasstorlekar. Finns det aldrig pengar till något extra blir skolgången för eleverna ganska torftig. Att skolan har kostnader som är fasta i 3-12 månader framöver samtidigt som skolpengen försvinner från en dag till nästa skapar en obalans i systemet. Ett konkret exempel (förvisso extremt, men sant) är en skola som tappade två familjer i stort sett samtidigt p g a att de flyttade från kommunen. Den ena familjen hade fem barn i skolan och den andra fyra. Det försvann alltså nio skolpengar inom loppet av en vecka, men alla kostnader fanns kvar.

 

Det finns en obalans mellan kortsiktigt och långsiktigt tänk kring skolan. Många saker som införs/genomförs har ett kortsiktigt tänk. En del av de saker som genomförs som är långsiktiga, t ex nationella prov görs inte på det sätt som de borde. Då man tittar på resultaten för nationella prov ska man jämföra en elevs utveckling från år 3 till år 6 och vidare till år 9. Att jämföra en årskull med en annan är det som oftast görs och det säger inte mycket (särskilt om det handlar om små årskullar; vi har inte stora skolor som man har t ex i Indien där en stor skola har 1000 elever per årskull). Eftersom skolan är politiskt styrd är mycket av det som genomförs baserat på politiska (ideologiska) åsikter, inte på vad som forskning visar är framgångsrikt. Det finns många nivåer i skolorganisationen med Jan Björklund och skolverket högre upp, lokala politiker i mitten och skolledning samt lärare längre ner. Varje organisationsnivå vill sätta sitt avtryck i verksamheten, så det kommer massor med saker delegerade uppifrån om man är lärare. Alla dessa harmoniserar inte med varandra eftersom man på de olika nivåerna har olika perspektiv på verksamheten och för den som är längst ner (läraren och eleven) blir det lätt en obalans i tillvaron.

 

Forskning visar att 8-12 medarbetare är optimalt för en chef. I skolans värld är det snarare regel än undantag att en rektor (eller biträdande rektor) har 20-50 medarbetare som man har ansvar för. Att då kunna vara en bra pedagogisk ledare är inte helt lätt. Det är många medarbetarsamtal och lektionsbesök som ska genomföras innan man träffat/besökt varje lärare en gång. Obalans skulle jag kalla det för.

 

I skolan har vi ofta dubbla styrsystem. Det allra tydligaste exemplet är att man i en målstyrd skola har en timplan. Timplanen har grundtanken att alla ska ha lika mycket tid i alla ämnen och i stort sett göra samma saker (så var tanken från början; idag försöker vi anpassas det genom att individualisera, men det är lärarnas försök att hitta balans i tillvaron p g a dubbla styrsystem). Målstyrning har som grundtanke att alla ska nå målen och det kan ske i olika tempo och på olika sätt. Dessa två passar inte ihop och man borde renodla så att vi använder det ena eller det andra sättet. Jag förespråkar målstyrningen. Det blir en obalans för lärare som måste förhålla sig till bägge dessa samtidigt och många lärare har svårigheter med att få ihop det och leva upp till bägge samtidigt.

 

Jag är övertygad att du som jobbar i skolan har många fler exempel på obalans i skolan som du kan fylla på med och jag tror att du som läser texten och som inte jobbar i skolan förstår min poäng. Jag tror på att föregå med gott exempel och när eleverna dagligen möter den obalans som finns i många delar av skolans verksamhet så är det lätt för dem att tro att obalans är normalt och att det är så det ska vara. Jag tycker att en stor del av problematiken är att många (t o m de allra flesta) fastnar i detaljer i stället för att se helheten. I dag läggs stort ansvar på enskilda lärare för att skapa balans i en obalanserad tillvaro! Extra besvärligt är det med alla de faktorer som läraren inte kan styra över själv (vilket är de flesta faktorer jag beskrivit ovan). Det är ingen idé att peta i detaljer om inte helheten är funktionell och därför måste mer krut läggas på att skapa system som är funktionella och balanserade för att den svenska skolan ska nå sin fulla potential och mindre krut ska läggas på att lyfta fram enskilda detaljer! Systemfel kan endast lösas på systemnivå! Det som de flesta skolor/kommuner som har en bra skolverksamhet gjort är att de har satt upp några långsiktiga mål som de håller fast vid över tid. En stor brist är att det saknas kompetens i hur man jobbar mål- och resultatstyrt inte bara hos lärare (som inte fått någon utbildning i hur man gör detta), utan även på högre nivåer i skolsystemet.

 

Lycka till med att hitta balansen!

Stenar balans

Fotografi av Viewminder från photopin cc

Annonser

Tips på IKT i skolan – del 16

Länk till min nya sida om IKT i Skolan som uppdateras kontinuerligt: http://www.jlsu.se/ikt-i-skolan/

Mindmaps (tankekartor) är temat för del 16. Mindmaps kan bl a användas till att anteckna, att skapa en struktur innan man skriver en text eller till att brainstorma idéer.

 

Popplet

Popplet http://popplet.com/ är ett lättanvänt verktyg. Finns som app till iPhone/iPad. Rekommenderas!

 

Bubbl.us

Bubbl.us https://bubbl.us/  Gratistjänst. Kräver registrering. Lättanvänt.

 

Coggle Mind Map

 

Coggle http://coggle.it Gratistjänst. Kräver registrering. Det finns en video på sidan som visar hur tjänsten fungerar.

 

Mind42 http://mind42.com/ Gratistjänst. Kräver registrering. Lägg in bilder, länkar mm

 

Freemind http://freemind.sourceforge.net/wiki/index.php/Main_Page Gratistjänst. Nedladdning. Använder Java.

 

Wisemapping http://wisemapping.com/ Webbaserad tjänst. Se https://www.youtube.com/tv?vq=medium#/watch?v=rKxZwNKs9cE för en video som visar tjänsten.

 

Mindnode http://mindnode.com För Mac, iPad och iPhone. Kostar ca 150 kr till Mac och 75 kronor till iOS, så det är en förhållandevis dyr tjänst (med tanke på att det finns gratistjänster som gör samma sak).

 

Text2mindmap www.text2mindmap.com Gratistjänst. Lättanvänd.

 

Map Myself http://mapmyself.com Gratistjänst. Kräver registrering med epostadress.

 

MindApp www.mindapp.com Gratistjänst. Fungerar i Chrome eller Firefox.

 

MindMap En Google Chrome app. Hämta i Chrome web store. Gratis. Kräver registrering.  

 

Lucidchart En Google Chrome app. Hämta i Chrome web store. Gratis. Innehåller även flödesscheman och annat utöver mindmaps.  

 

Freeplane http://freeplane.sourceforge.net/wiki/index.php/Main_Page Entt opensourceprojekt. Gratis. Kräver nerladdning.

 

Scapple http://literatureandlatte.com/scapple.php Kostar 15 dollar.  

 

Mindmup www.mindmup.com Gratistjänst. Integrering med Google Drive.

 

Bookvar http://bookvar.net/ Endast Windows. Nerladdning. Gratistjänst.

 

Visual Understanding Environment http://vue.tufts.edu/ Gratistjänst. Nerladdning.

 

Edraw Freemind  www.edrawsoft.com/freemind.php Endast till pc (windows). Gratistjänst. Nerladdning.

 

Stormboard www.stormboard.com Mindmaps i form av post-it-lappar. Begränsad gratisversion.

 

Mindomo www.mindomo.com Begränsad gratisversion. Finns EDU-licens som är billigare än vanlig licens.

 

Slickplan http://slickplan.com/ 30 dagars testperiod, sedan kostar det från 7 dollar i månaden.

 

Spiderscribe http://www.spiderscribe.net/ Begränsad gratisversion.

 

XMind www.xmind.net/share/ Begränsad gratisversion.

 

Mindmeister www.mindmeister.com/ Finns som app till iOS och Android. Testa gratis i 30 dagar, sedan kostar tjänsten från 3 euro/månad.

 

Appar

MindJet maps Gratis

Mind Mapper Gratis (ev köp i app?)

Mind Genius for iPad Gratis

Headspace lite Gratis

Cubetto Mindmap 7 kr

Fluent Mind Map 15 kr

Total Recall Begränsad gratisversion samt köp i appen: 15 kr för fullversion

Mindmap Creator 22 kr

Trout 22 kr

Popplet 38 kr för fullversionen, Popplet lite gratis

Big Mind Pro 38 kr, Big Mind gratis

Simplemind Begränsad gratisversion samt köp i appen: 38 kr för fullversion

Mindo 55 kr

MindMap for iPad 75 kr

iThoughts HD 75 kr

 

Länk till innehållsförteckningen för serien Tips på IKT i skolan:

https://johan1111.wordpress.com/2013/10/13/innehallsforteckning-over-bloggserien-tips-pa-ikt-i-skolan/

 

Tips på IKT i skolan – del 15

Länk till min nya sida om IKT i Skolan som uppdateras kontinuerligt: http://www.jlsu.se/ikt-i-skolan/

När du är aktiv på nätet, i sociala medier mm så märker du snart att du hittar massor med bra tips, länkar, bilder, filmklipp mm som du vill spara för att du någon gång i framtiden kommer att ha nytta av dem. När du senare vill hitta länken/bilden/filmklippet så minns du inte var det var du såg den. Var det en favorit i twitter eller favoritmarkerade du sidan i din webbläsare eller var det någon annanstans du såg länken/bilden/filmklippet?

Nedan följer olika program och tjänster som kan hjälpa dig att organisera digitalt material som du vill kunna hitta tillbaka till. Många av tjänsterna fungerar även bra för att samla länkar till eleverna när du jobbar med ett ämnesområde i skolan.

 

Padlet

Padlet http://padlet.com/ Gratistjänst. Du börjar med en tom vägg och genom att dra och släppa lägger du till länkar och annat som du vill ha åtkomst till. Då du använder webbläsaren fungerar tjänsten på med alla prylar som har en webbläsare. Fungerar bra som verktyg för dig själv men även för att samla information och länkar som elever behöver till en skoluppgift. Rekommenderas!

 

Pearltrees

Pearltrees www.pearltrees.com/

Gratistjänst där du samlar och organiserar det du gillar på nätet i en struktur med pärlor som sammanbinds med varandra. Lättanvänd tjänst som är ganska populär. Du kan länka till olika typer av innehåll. Finns även som mobilapp. Rekommenderas!

 

Symbaloo

Symbaloo www.symbaloo.com/

Visuell ”desktop”, d v s arbetsyta där du lägger in det du vill ha åtkomst till. Enkelt att lägga till nya länkar. Har du många länkar ordnar du dem i flikar. Kräver att man skapar ett konto. Här kan du läsa mer (på engelska) om tjänsten: http://www.thesmallbusinessplaybook.com/symbaloo-great-tool-for-organizing-your-web-bookmarks/ Rekommenderas!

 

SymbalooEDU www.symbalooedu.com/

EDU-versionen av Symbaloo

 

Skärmavbild 2014-01-25 kl. 13.07.46

Lino http://en.linoit.com/ Post-it, Finns som app till iphone/iPad/Android, text, bilder, video (youtube/Vimeo), ladda upp filer, koppla anteckningar till kalendern, Det finns en instruktionsfilm på sidan som visar hur tjänsten fungerar.

 

pinterest 256

Pinterest www.pinterest.com Kräver registrering. Finns som app till iPhone/Android. Du ser alla bilder som läggs upp, så det är en visuell tjänst/presentation av det som du ”pinnat” fast på din sida. Precis som på andra sociala medier finns det funktioner för interaktion, d v s dela vidare, gilla och kommentera.

 

Scoopit www.scoop.it/ De har en film på förstasidan som visar hur tjänsten fungerar. Enkelt att dela vidare innehåll på sociala medier. Kräver registrering.

 

Evernote https://evernote.com/intl/sv/ Finns även som app till iPhone/Android. En tjänst som många använder till att anteckna och infoga fotografier från föreläsarens presentation, men som innehåller mycket mer än så. Gratisversionen har vissa begränsningar, men klarar förvånansvärt mycket för att vara gratis. Jobbar över gränserna mellan olika plattformar på ett smidigt sätt. Rekommenderas!

 

Pocket (hette tidigare Read it Later) http://getpocket.com/ Kräver att man skapar ett konto. Finns som app till iPhone/iPad/Android. Sparar sådant som du vill läsa/titta på senare. Här har de en reklamfilm som beskriver tjänsten: http://vimeo.com/40168555 Fungerar mellan olika plattformar, så du kan spara saker i pocket på datorn och sedan läsa det i mobilen. Rekommenderas!

 

Spaaze www.spaaze.com Ytterligare en virtuell anslagstavla. Vissa begränsningar i gratisversionen.

 

BagTheWeb www.bagtheweb.com/ Samla det du hittar på nätet på ett ställe.

 

Netvibes www.netvibes.com/sv-se En ”dashboard” som samlar information (länkar och RSS-flöden) från olika ställen och presenterar det på en sida. På sidan www.netvibes.com/sv/individual finns en film som visar hur det ser ut/fungerar.

 

Livebinders www.livebinders.com/ Skapa flikar för olika resurser. Gratistjänst. Kräver registrering. Har ”for education”.

 

Themefy http://themeefy.com/ En tjänst jag inte testat.

 

Zootool http://zootool.com/ Finns även som app till iPhone/Android. Bokmärk bilder, video, dokument och länkar. Kräver registrering.

 

Instapaper www.instapaper.com/ Spara webbsidor för att kunna läsa texten senare. Finns även som app till iPhone/Android.

 

Diigo www.diigo.com/ Molnbaserad tjänst som fungerar på de flesta plattformar. Du kan enkelt börja jobba på din dator och sedan fortsätta på din iPad. Du kan lägga in noteringar och markera texten med överstrykningsfunktion. Kräver registrering.

 

Skloog www.skloog.com/ Kräver registrering

 

Bundlr http://bundlr.com/ Finns som app. Begränsad gratisversion. Samla bilder, video, tweets och dokument.

 

Historious http://historio.us/ En (betal)tjänst där man kan söka på valfria ord bland de länkar man sparat. Orden kan finnas var som helst på sidan, vilket ska göra det lättare att hitta sidor man besökt tidigare.

 

Delicious https://delicious.com/ Kräver registrering. Gratistjänst. Finns som app till iPhone/iPad och Android.

 

Mentormob www.mentormob.com/beta/splash Man skapar spellistor som innehåller länkar. Man kan även söka spellistor som andra skapat inom olika områden, t ex education (se www.lessonpaths.com/categories/tagHome/education).

 

Storify http://storify.com/tour Registrering. Samla data från olika källor (bilder, video, länkar mm) och skapa en ”story”.

 

Curate www.curate.us/ Dela dina länkar genom att visualisera dem. Du kan lägga till egna noteringar genom postit-funktion och enkelt dela dem på sociala medier eller bädda in dem på din egen hemsida. Du klistrar in länken till sidan du vill dela.Väldigt enkel att använda.

 

Xmarks (hette tidigare Foxmarks) http://xmarks.com/ Synkronisera bokmärken mellan olika webbläsare

 

Scrible www.scrible.com Betaltjänst, begränsad gratisversion. Hjälper dig organisera dina länkar på nätet genom en tilläggsfunktion i webbläsarens toolbar.

 

Lycka till med att få ordning på dina länkar och med att organisera lärresurser till dina elever!

 

Länk till innehållsförteckningen för serien Tips på IKT i skolan:

https://johan1111.wordpress.com/2013/10/13/innehallsforteckning-over-bloggserien-tips-pa-ikt-i-skolan/

Tips på IKT i skolan – del 14

Länk till min nya sida om IKT i Skolan som uppdateras kontinuerligt: http://www.jlsu.se/ikt-i-skolan/

Ju mer man jobbar med datorer i skolan, desto större blir behovet av att kunna spela in det som syns på skärmen. Det kan vara för att göra en instruktionsvideo till eleverna så det ser var de ska logga in/klicka etc första gången de använder ett program eller för att spela in en digital genomgång (särskilt användbart om du använder flera olika dataprogram i din genomgång).

Som vanligt är det inte bara du som lärare som kan använda programmen, utan eleverna kan skapa instruktionsfilmer/genomgångar som andra elever kan ta del av. Det är viktigt att tänka på upphovsrätten när man gör digitala inspelningar. Vem äger materialet jag filmar?

Då vissa program bara fungerar på antingen Mac eller PC skriver jag nedan ut vilket program som fungerar till vilken dator.

 

IKT 14 Quicktime

Mac Quicktime (http://www.apple.com/se/quicktime/) (Om det inte fungerar kan du ha ett för gammalt operativsystem) Öppna quicktime, välj menyn Arkiv och alternativet Ny skärminspelning. Lättanvänt.

 

IKT 14 Jing

Mac & PC Jing (www.techsmith.com/jing.html) På deras hemsida finns en film som visar hur Jing fungerar. Är gratis och lättanvänt. Programmet lägger sig som en sol uppe i hörnet av din skärm.

 

IKT 14 Camtasia

Mac & PC Camtasia (www.techsmith.com/camtasia.html) Ett betalprogram av samma företag som Jing. Innehåller många fler funktioner än Jing.

 

IKT 14 Ezvid

PC Ezvid (www.ezvid.com) Innehåller ritverktyg och stämplar som du kan använda på skärmen (d v s i din inspelning). Det finns en film på sidan som visar vilka funktioner som finns i programmet. Kostar 9 dollar i donationsavgift.

 

IKT 14 BB Flashback express

PC BB Flashback Express (www.bbsoftware.co.uk/BBFlashBack_FreePlayer.aspx) Ett program jag inte testat, men det verkar lättanvänt. Begränsad gratisversion.

 

IKT 14 Camstudio

PC Camstudio (http://camstudio.org/) Gratisprogram. Open source.

 

IKT 14 Webinaria

PC Webinaria (www.webinaria.com/) Open source, d v s ett gratisprogram. Skapar AVI-filer.

 

Vill du spela in det som sker på din iPadskärm måste du först föra över (spegla) din iPadskärm till din dator (t ex genom att använda ett program som reflector, www.airsquirrels.com/reflector/) och sedan kan du använda något av de skärminspelningsprogram som jag tipsar om.

 

IKT 14 Clipgrab

Mac & PC Clipgrab (http://clipgrab.de/se) För nerladdning av film från Youtube och Vimeo. Är gratis och lätt att använda.

 

Onlinetjänster (både Mac & PC)

IKT 14 Screenr

Screenr (www.screenr.com/) Kräver Java, max 5 minuters inspelning. Det finns en instruktionsfilm på deras hemsida som visar hur tjänsten fungerar. Lätt att använda. Inspelningarna läggs upp på http://www.screenr.com.

 

IKT 14 Screencastomatic

Screencastomatic (www.screencast-o-matic.com/) Påminner om Screenr. Finns lite fler möjligheter vad du vill göra med slutresultatet när du spelat in din film. Enkelt att använda.   Max 15 minuters inspelning. I gratisversionen får du Screencast-o-matic loggan på din inspelning. Går att använda online, men det går också att ladda hem programmet till din dator.

 

Lycka till med dina inspelningar!

 

Länk till innehållsförteckningen för serien Tips på IKT i skolan:

https://johan1111.wordpress.com/2013/10/13/innehallsforteckning-over-bloggserien-tips-pa-ikt-i-skolan/

Gott Nytt År önskar jag mina läsare

När jag skrev mitt första blogginlägg den 27 april 2013 hade jag aldrig trott att jag skulle ha över 70 000 hits på bloggen innan 2013 var slut. Ett stort tack till er alla som under året varit inne och läst och/eller kommenterat!

 

Skärmavbild 2013-12-31 kl. 18.05.21

Vi ses förhoppningsvis under 2014!!

 

På läktaren är alla experter – en hyllning till alla lärare

Alla är experter på den svenska skolan. Alla vet hur det ser ut i ett klassrum, hur undervisning går till och att när undersökningar visar på dåliga resultat så vet alla att den svenska skolan är dålig. Jag skulle vilja jämföra med alla de som sitter på läktaren och tittar på när ett fotbollslag spelar. Alla är experter och har sina idéer om vilka spelare som ska spela, vilket spelsystem laget borde ha och varför det går dåligt när laget förlorar (noterbart är att ”vi” vinner, men ”de” förlorar när man pratar med de som sitter på läktaren).

 

Min fråga till alla som sitter på ”skolläktaren” är: När var du i ett klassrum senast och hur många klassrum har du varit i sedan läroplanen (för grundskolan) kom 2011?

 

Om jag tittar på en fotbollsmatch, kan jag dra slutsatser om all fotboll i Sverige? Om jag inte ens tittar på fotboll, utan bara tittar på tabellen i tidningen, vad vet jag då om svensk fotboll? Om jag för 20 år sedan tittade på alla matcher i Allsvenskan betyder inte det att jag vet någonting om årets serie. Svaret på frågorna ovan är att jag har mycket begränsade kunskaper och ska därför vara mycket försiktig med att dra några slutsatser om fotbollen i Sverige om jag har begränsade kunskaper.

 

Precis som i alla andra yrken så finns det bra och dåliga lärare! Skolan är inte unik på något sätt. Intressant är dock att i undersökningar så svarar de flesta föräldrarna att de är nöjda med sitt barns skola och/eller sitt barns lärare, men de andra skolorna…här syns en tydlig prägel av den bild som media basunerar ut i stort sett dagligen.

 

Nedanstående är en hyllning till alla de lärare som gör ett fantastiskt arbete varje dag för dina barns skull! 

 

När en lärare öppnar en tidning eller ser på nyheterna så får läraren i stort sett dagligen höra hur värdelös läraren är (eftersom alla lärare dras över en kam). Trots detta gör läraren sitt yttersta för att ditt barn ska ha det bra i skolan varje dag samtidigt som ditt barn ska lära sig så mycket som möjligt och utvecklas som människa. Har du tackat ditt barns lärare för det engagemang denne lägger ner varje dag? Om du inte gjort det, gör det genast!

 

Om du som förälder tycker att det kan vara jobbigt med en eller två tonåringar i hemmet, vad skulle du tycka om att släppa in 25 tonåringar till i ditt hem? Det är precis vad som sker i ett klassrum. Ett normalklassrum är runt 60 m2, vilket motsvarar en ganska liten lägenhet. I skolan idag pratas det om inkludering, d v s att i stort sett alla elever ska vara i samma klassrum som de andra, oberoende om de har svårigheter som påverkar deras förmåga att klara de förutsättningar som 25-30 elever på 60 m2 innebär. Det är inte så svårt att räkna ut att om några elever stör så drabbas alla de andra eleverna av detta. Resurserna i många skolor minskar, vilket gör att det är svårare och svårare att ge de extra resurser som vissa elever behöver för att få en bra skolgång. Läraren ska hantera detta på ett professionellt sett. Samtidigt ska läraren stötta de elever som tycker att ämnet är svårt, för alla elever ska nå målen i alla ämnen, d v s få minst betyget E och självklart ska läraren ge alla andra elever det som de behöver samtidigt.

 

Apropå nytt betygssystem så kom det en ny läroplan för grundskolan 2011 som alla lärare ska behärska till fulländning så de kan leva upp till alla de krav som ställs på dem. I läroplanen finns det kunskapskrav som är de mål som eleverna ska leva upp till för att få betyg. Dessa kunskapskrav ska lärarna själva förstå först, för att sedan kunna förmedla dem till eleverna och föräldrarna så alla förstår vad som krävs för att få ett visst betyg. Samtidigt får man inte ändra formuleringen, för då kan man ändra innebörden, dv s vilka krav som eleven ska leva upp till. Kunskapskraven är skrivna på ett sådant sätt att det är svårt även om man har en pedagogisk utbildning att förstå exakt vad de egentligen betyder. Det innebär att det är än svårare att förklara för eleverna vad som krävs.

 

Exempel på vad jag menar:

För E-nivå i matematik är nedanstående ett kunskapskrav

”Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär samt bidra till att formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget.”

 

För C-nivå i matematik är nedanstående ett kunskapskrav

”Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som efter någon bearbetning kan tillämpas i sammanhanget.”

 

För A-nivå i matematik är nedanstående ett kunskapskrav

”Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget.”

 

Det är inte helt lätt att få alla elever att förstå vad ”på ett i huvudsak fungerande sätt” innebär, vad ”på ett relativt väl fungerande sätt” eller vad ”på ett väl fungerande sätt” innebär och vad som är skillnaden mellan dessa olika betygsnivåer.

 

När vi pratar om Läroplanen kan vi ta upp att skolan är målstyrd sedan 1994, men det ingår inte i lärarutbildningen att lära sig hur man jobbar målstyrt. Lärarna förväntas alltså lära sig detta någon annanstans. Vissa skolor lär sina lärare hur man gör detta, men det är tyvärr ganska få.

 

Det finns en skollag som är väldigt tydlig med vad en lärare får göra när en eller flera elever stör undervisningen. Tyvärr är inte verkligheten så enkel. T ex står det i skollagen att lärare kan beslagta föremål som stör undervisningen. Det kan t ex vara en mobiltelefon som en elev använder på ett sätt som stör undervisningen. Om eleven stoppar ner mobiltelefonen i fickan när läraren vill beslagta den blir situationen problematisk. Läraren har då ett par alternativ: antingen låter läraren situationen vara eller så bryter läraren undervisningssituationen för att ta tag i problemet. Det kan vara att ta med eleven för att ringa till elevens vårdnadshavare eller ta med eleven till en skolledare som får hjälpa till. I några fall kan resultatet av att ringa till vårdnadshavaren vara att denne rycker på axlarna och inte tycker att det är ett problem och då blir situationen för den enskilde läraren än mer problematisk eftersom läraren är den som har problemet i sitt klassrum och som måste skapa en bra undervisningssituation för alla elever. I vilket fall som helst så drabbas alla de andra eleverna i klassen, då undervisande lärare inte finns på plats och kan göra det som är lärarens uppgift, nämligen bedriva undervisning.

 

En lärare idag har massor med administrativa uppgifter som ska göras. Det är allt från närvaroregistrering för eleverna, skriva pedagogiska kartläggningar och åtgärdsprogram för elever som ej når kunskapskraven, göra bedömningar i matriserna samt alla de delar som ingår i det pedagogiska uppdraget, dvs t ex att planera och utvärdera undervisningen.  När kopieringsmaskinen krånglar eller det är problem med de datasystem som används i skolan eller med nätverket skapar det massor av frustration hos lärare och tid som borde läggas på andra viktigare saker går upp i rök. Nu har jag inte ens kommit in på allt det arbete som har med eleverna att göra som t ex konfliktlösning, stötta elever som har behov av det, samtal med föräldrar, hjälpa sina mentorselever eller de elever man undervisar när de inte har koll på läget.

 

Alla de system som används för närvaroregistrering, betygsinmatning, pedagogiska dokumentation, olika system för ordbehandling etc förväntas lärarna behärska. Det är många lärare som undervisar på s k ”1-1-skolor”, d v s skolor där varje elev har tillgång till varsin dator under skoldagen. Det innebär att lärarna ska fortbildas i hur man jobbar med datorn i undervisningen. När ett system införs kan inte verksamheten stänga tre dagar för att alla personal ska fortbildas i det nya IT-systemet eller för att lärarna ska lära sig jobba med datorn i undervisningen.

 

När elever hittar på dumma saker på fritiden blir lärarna ofta tvungna att hantera saken i skolan dagen efter. Det kan t ex vara mobbning som sker på nätet på fritiden som gör att det blir konflikter i skolan nästa dag eller att någon elev utfört skadegörelse på skolan utanför skoltid som blir känt och som landar i lärarens knä.  Andra saker som läraren hanterar är eleven som mår dåligt t ex för att föräldrarna är alkoholister eller slår eleven och att eleven inte kan koncentrera sig på skolämnen är inte så konstigt. Allt detta måste läraren kunna hantera och samtidigt skapa en bra inlärningssituation för alla elever varje lektion.

 

I skolan ska ingen elev mobbas eller kränkas. Lärarna får lägga mycket av sin energi för att jobba med dessa frågor. Något som inte lyckas så väl som det borde, då det är många elever som blir mobbade i Sverige. Snacka om att skolan jobbar i uppförsbacke när väldigt många tv-program i dag har som central idé att en jury mobbar/kränker de som deltar i programmet och sedan röstas någon av de som deltar ut ur programmet. Inte så konstigt att eleverna tar efter beteendet och lärarna får stora problem med detta i skolan.

 

När läraren är sjuk eller vabbar förväntas läraren planera vad eleverna ska göra när läraren inte är där. Om det inte varit en bra vikarie blir det dessutom ofta en hel del efterarbete som måste göras av läraren.

 

Det finns många fler saker jag skulle kunna beskriva, men jag tror att du som läsare förstått budskapet.

 

Detta kan vara värt att tänka på nästa gång du sitter på ”skolläktaren” och har synpunkter på vad som är fel i den svenska skolan när det kommer en ny undersökning som anspelar på att visa sanningen om den svenska skolan.

 

Vill du byta jobb med läraren för en vecka? Skulle inte tro det. Ändå är det världens bästa yrke! Kom ihåg att lärare som gör sitt bästa varje dag för att ditt barn ska ha det så bra som möjligt växer av att höra att du uppskattar det arbete som läraren gör. Då blir det lite lättare för läraren att slå upp tidningen nästa dag!

Tips på IKT i skolan – del 13

Länk till min nya sida om IKT i Skolan som uppdateras kontinuerligt: http://www.jlsu.se/ikt-i-skolan/

Fler och fler lärare inser att målstyrt arbete i skolan bl a handlar om att utvärdera undervisningen och låta resultaten styra det fortsatta arbetet.

Ett enkelt sätt att göra detta är att skapa frågeformulär som eleverna besvarar under lektionen och som sedan blir ett bra underlag för läraren när denne ska planera kommande lektioner. Om man kan genomföra dessa digitalt sparar läraren massor med tid, då datorer är bra på att sammanställa data och presentera data på ett lättförståeligt sätt. Självklart går det även att göra prov, testa glosor, multiplikationstabeller etc som eleverna får besvara digitalt med många av dessa verktyg. Dessa verktyg kallas med ett samlingsnamn för ARS (Audience Responce Systems).

Som vanligt är en del av tjänster begränsade i gratisversionen.

 

Google drive har en funktion som heter formulär där du enkelt kan skapa frågor. Man kan välja mellan olika typer av svar, t ex flervalsfrågor, kryssvar, fritextsvar mm. Svaren du får presenteras sedan dels i tabellform och dels som diagram. Formulär finns tyvärr inte till Google Drive på IPads. Rekommenderas!

IKT del 13 Formulärsvar i Google drive

 

Flubaroo (www.flubaroo.com) Ett script till Google Formulär som rättar elevernas svar (se Google formulär ovan). Se http://www.flubaroo.com/instructional-videos för en film som beskriver hur det fungerar.

 

Socrative (www.socrative.com) Kräver inlooggning, d v s att man skapar ett konto. Du skapar frågorna på en dator. Eleverna kan svara med en lärplatta, en smartphone eller en dator. Finns som app till iPad. Eleverna fyller i ett rumsnummer som läraren ger dem, så att de kommer till rätt frågor.  På startsidan finns en film som visar hur Socrative fungerar. Titta på den! Ett bra verktyg med stor potential! Rekommenderas!

IKT 13 Socrative

 

Infuselearning (http://www.infuselearning.com/). Kräver inloggning. Påminner om Socrative. Är lättanvänt. Du kan ställa frågor som kräver olika typer av svar (sant/falskt, flervalssvar, fritextsvar, rita svar mm). ELverna går in på student.infuselearnig.com och skriver in ett rumsnummer som de får av dig efter att du skapat ett rum. När du spelar upp frågan får alla upp den på sin skärm. Fungerar på datorer, lärplattor och smartphones. De säger själva att det inte fungerar med Internet explorer, så använd en annan webbläsare. Rekommenderas!

Infuse Learning

 

Edmodo (https://www.edmodo.com) Ett gratis lärplattform. Påminner om sociala medier med skolanknytning. Rekommenderas! (http://sv.wikipedia.org/wiki/Edmodo)

IKT 13 Edmodo

 

Mentimeter (https://www.mentimeter.com/) Ett väldigt lättanvänt verktyg där du enkelt skapar en flervalsfråga och eleverna går in på en webbsida och skriver in en kod. Sedan ser du (och eleverna om du använder en projektor) i realtid hur eleverna svarar på frågan. Är begränsat i gratisdversionen, men väger upp detta med användarvänligheten och bra realtidsuppdatering av svaren. Rekommenderas!

IKT 13 Mentimeter

 

Polleverywhere (www.polleverywhere.com) Påminner om Mentimeter. Lättanvänt verktyg. I gratisversionen sparas dina frågor bara i 2 veckor. Skapa öppna frågor eller flervalsfrågor. Går även att lägga in t ex kemiska formler som svarsalternativ. De har en film som visar tydligt hur tjänsten fungerar.

 

Testmoz (https://testmoz.com) En ganska enkel onlinetjänst som är gratis. Kräver ingen registrering för att skapa frågor.

 

Quibblo (http://www.quibblo.com) Skapa ett gratskonto. Skapa sedan en undersökning, öppna frågor, flervalsfrågor eller test där eleverna kan svara rätt eller fel.

 

Quizworks (www.onlinequizcreator.com) Lättanvänd tjänst där du skapar frågor utifrån en mall. Kräver registrering.

 

Proprofs (http://www.proprofs.com) En tjänst jag inte testat. Gratisversion och betalversion.

 

Moodle (https://moodle.org/?lang=sv) Ett system där man kan skapa dynamiska websidor för sina elever. Kräver nerladdning. Har högre inlärningskurva än de andra programmen, men i gengäld kan man göra flera olika saker i systemet.

 

Poll & Match (www.pollandmatch.com) Kräver att du har ett Googlekonto!

 

Voto (http://voto.se/) En tjänst du kan använda utan inloggning, men använder du den ofta är det bra att skapa ett konto. Eleverna går in på en webbsida och skriver in en nyckel för att komma till omröstningen.

 

Mqlicker (www.mqlicker.com) En tjänst som jag inte provat.

 

Questbase (www.questbase.com) Skapa ett gratiskonto och testa tjänsten. Ingen nerladdning krävs, utan du skapa allt online. Finns betalversion för skolor.

 

Interact (http://www.tryinteract.com) Frågeformulär som bäddas in på en hemsida eller i en blogg. Formulären fungerar även att fylla i på en smartphone eller en platta. I nuläget kan man bara göra frågor med flervalssvar.

 

Quizinator (www.quizinator.com) Skapa ett gratiskonto. Man kan importera bilder.

 

NearPod (http://www.nearpod.com) Presentationsprogram där du kan skapa frågor som eleverna i realtid kan besvara på NearPod-appen på iPad eller smartphone.

 

LivePrezo (http://liveprezo.com/) Presentationer med frågeformulär

 

Länk till innehållsförteckningen för serien Tips på IKT i skolan:

https://johan1111.wordpress.com/2013/10/13/innehallsforteckning-over-bloggserien-tips-pa-ikt-i-skolan/