Creative Commons

Länk till min nya sida om IKT i Skolan som uppdateras kontinuerligt: http://www.jlsu.se/ikt-i-skolan/

cc Creative-Commons-Infographic liten

En infographic skapad av Shihaam Donnelly som förklarar hur CC (creative commons licenser) fungerar.

 

Nedan beskriver jag de olika delarna av en CC-licens. Tänk på att andra lagt ner tid och energi på att skapa sådant som du har användning för (bilder, musik, texter, filmer mm), så länka hellre en gång för mycket än en gång för lite till ursprungsskaparen av verket.

 

cc erkännande CC Erkännande. Alla cc-licenser har erkännande. Det betyder att de som använder det du skapat måste ge dig erkännande, d v s ange dig som upphovsman och i övrigt följa de andra cc-villkor som du lagt i licensen.

cc icke kommersiell CC Icke kommersiell. Andra får sprida det du skapat, men de får inte ta betalt för det.

cc inga bearbetningar CC Inga bearbetningar. Andra får inte ändra det du skapat, utan bara sprida det i befintlig version.

cc dela lika CC Dela lika. Andra får ändra det du skapat och sprida det vidare, men endast om de sprider det med samma CC-licens.

 

De sex vanligaste licenserna av CC där man kombinerar ihop ovanstående symboler.

cc-by 2

”CC BY” Andra får ändra, bygga vidare på, distribuera vidare (även kommersiellt) det som du skapat. Det enda de behöver göra är att ge dig credit för att du är ursprungsskapare av verket.

 

cc-by-sa 2

”CC BY SA” Andra får ändra, bygga vidare på, distribuera vidare (även kommersiellt) det som du skapat. De måste ge dig cred för att vara ursprungsskapare av verket samt sprida vidare med samma licens (d v s CC BY SA).

 

cc-by-nc 2

”CC BT NC” Andra får ändra, bygga vidare på, distribuera vidare det som du skapat (icke-kommersiellt). De måste ge dig cred för att vara ursprungsskapare av verket  men de får ändra licensen på det som de distribuerar.

 

cc-by-nc-sa 2

”CC BY NC SA” Andra får ändra, bygga vidare på, distribuera vidare (icke kommersiellt) det som du skapat. De måste ge dig cred för att vara ursprungsskapare av verket samt sprida vidare med samma licens (d v s CC BY SA).

 

cc-by-nd 2

”CC BY ND” Andra får sprida (även kommersiellt) det som du skapat. De måste ge dig cred för att vara ursprungsskapare och de får inte ändra innehållet.

 

cc-by-nc-sa 2

”CC BY NC SA” Andra får sprida (icke kommersiellt) det som du skapat. De måste ge dig cred för att vara ursprungsskapare av verket och länka tillbaka till dig. De får inte ändra verket på något sätt.

afkHuddinge

Jag höll en Pecha Kucha under #afkHuddinge idag. Nedan kommer de 20 bilderna från presentationen med en kort förklarande text:

Skärmavbild 2014-02-14 kl. 23.36.05

De flesta nyårslöften är bra löften, men man gör ingen plan och därför misslyckas man med sina nyårslöften. I så fall kallar jag det önsketänkande!

Skärmavbild 2014-02-14 kl. 23.37.10

En del av de saker som det pratas om i SkolSverige. Många av dem är bra, men det är lätt att fastna i detaljer.

Skärmavbild 2014-02-14 kl. 23.37.39

Vårt uppdrag är både enkelt och svårt. Vi ska leva upp till läroplanen, men det är inte så enkelt som det låter.

Skärmavbild 2014-02-14 kl. 23.38.13

Läroplanen har varit målstyrd i 20 år, men fortfarande lär man inte de som går på lärarutbildningen hur man gör när man jobbar målstyrt.

Skärmavbild 2014-02-14 kl. 23.38.52

En bra bild att använda när man förklarar hur målstyrning går till. Man börjar med att sätta upp mål, bryta ner i delmål, identifiera hinder och svårigheter och kartlägga var eleverna befinner sig (nuläge).

Skärmavbild 2014-02-14 kl. 23.39.19

På rektorsutbildningen fick min kollega uppgiften att skriva ett juridiskt dokument enligt konstens alla regler, men utan att få se hur ett sådant dokument kan se ut.

Skärmavbild 2014-02-14 kl. 23.39.45

Jobbar man målstyrt är det oerhört viktigt att man vet vad målet är och därför blir förebildsarbete väldigt viktigt! Elever kan inte göra en kullerbytta om de aldrig sett hur en kullerbytta ser ut! Detsamma gäller labbrapporter, uppsatser mm.

Skärmavbild 2014-02-14 kl. 23.40.13

Det eleverna tränar på är även det som eleverna ska testas på. Det är inte fusk och att vara hemlig med vad eleverna ska kunna /lära sig hör inte hemma i ett målstyrt system!

Skärmavbild 2014-02-14 kl. 23.40.37

När man sätter upp mål brukar men säga att de ska vara ”SMARTA”, men…

Skärmavbild 2014-02-14 kl. 23.41.00

målen ska vara utmanande, inte accepterade och i skolan är målen bestämda (kunskapskraven) så om de är attraktiva eller inte kan vi inte styra över.

Skärmavbild 2014-02-14 kl. 23.41.26

En målstyrningsmodell.

Skärmavbild 2014-02-14 kl. 23.41.53

En annan modell som är lättare för eleverna att använda och ta till sig.

Skärmavbild 2014-02-14 kl. 23.42.16

Uppgifter utan tydliga kriterier….

Skärmavbild 2014-02-14 kl. 23.42.39

…ska aldrig vara bedömningsgrundande.

Skärmavbild 2014-02-14 kl. 23.43.05

Man kan inte bestämma på förhand att vi ska göra det här centrala innehållet och när vi är klara med det ska vi genomföra nästa centrala innehåll osv. Då har man missförstått läroplanen och man kan inte få eleverna delaktiga i planeringen av undervisningen, då det redan är förutbestämt vad man ska göra, så det finns knappt något att vara med och påverka.

Skärmavbild 2014-02-14 kl. 23.43.29

En ska bort. Motivera vilken och varför.

Skärmavbild 2014-02-14 kl. 23.43.52

Undervisningen kan inte bli ”klossar som staplas på varandra” och varje ny sak blir en kloss till. Undervisningen är istället som att koka soppa. Du tar mer av några ingredienser och mindre av några andra. Få med hela läroplanen, d v s även kapitel 1 och 2 som ingredienser.

Skärmavbild 2014-02-14 kl. 23.44.17

Alla nivåer i organisationen i skolSverige villl göra sitt avtryck kring vad som sker i undervisningen. Drar alla åt samma håll? Utan tydliga mål gör de troligen inte det.

Skärmavbild 2014-02-14 kl. 23.44.44

Vi måste skapa ett klimat där eleverna misslyckas och lär sig av det. Det är väldigt sällan man lyckas på första försöket!

Skärmavbild 2014-02-14 kl. 23.45.08

Ekonomisk ojämlikhet

I går såg jag en film (dokumentär) som jag rekommenderar starkt, särskilt nu när det är dags för politiska val. Filmen heter Inequality for all.

Inequality for all

Robert Reich beskriver konsekvenserna av den ekonomiska politik som förs i USA (i Sverige sker ungefär samma utveckling, så det går att dra paralleller med det som sker i Sverige i dag). Tyngdpunkten i filmen handlar om vad som händer när medelklassen får reallönesänkningar (tydligast blir jämförelsen när en person i hushållet för länge sedan tjänade tillräckligt för att familjen skulle klara sig och idag räcker pengarna knappt trots två heltidsarbetande i familjen) och hur det ur samhällsperspektiv är en politik som bara kan leda till en sak (vilket det redan gjort vid två tillfällen).

Inequality for all graf

 

I filmen visas förändringen över tid tydligt med hjälp av grafik som synliggör budskapet på ett pedagogiskt sätt. När man ser filmen får man även en förståelse för att skolor och andra samhällsfunktioner sitter fast i en rävsax som heter effektivisera (även om politiker ofta säger att samhällsfunktioner som skolvård får mer pengar, men vi som jobbar i dessa verksamheter upplever något helt annat) och som är svår att ta sig ur så länge fördelningen av de gemensamma resurserna fördelas på det sätt som de gör nu, d v s mer åt de som redan har mycket.

En jämförelse i Sverige i dag är t ex hur man beskattar aktieutdelning respektive lön. Storbankerna i Sverige tjänar enorma belopp och vräker ut miljarder till aktieägarna (som i sin tur betalar låg skatt på pengarna), medan kunderna betalar dyrt för banktjänsterna och de som jobbar på bankkontoren inte lyfter särskilt höga löner.

En trailer till filmen finns här (öppnas i nytt fönster):

http://www.imdb.com/video/imdb/vi2167974169/

 

Se filmen!

 

För den som vill läsa mer (om demokrati, fördelning av samhällets resurser, lobbyingverksamhet mm) så hänvisar jag till en text jag skrev i maj förra året (öppnas i nytt fönster): http://bit.ly/LKZiTT