Gott Nytt År önskar jag mina läsare

När jag skrev mitt första blogginlägg den 27 april 2013 hade jag aldrig trott att jag skulle ha över 70 000 hits på bloggen innan 2013 var slut. Ett stort tack till er alla som under året varit inne och läst och/eller kommenterat!

 

Skärmavbild 2013-12-31 kl. 18.05.21

Vi ses förhoppningsvis under 2014!!

 

På läktaren är alla experter – en hyllning till alla lärare

Alla är experter på den svenska skolan. Alla vet hur det ser ut i ett klassrum, hur undervisning går till och att när undersökningar visar på dåliga resultat så vet alla att den svenska skolan är dålig. Jag skulle vilja jämföra med alla de som sitter på läktaren och tittar på när ett fotbollslag spelar. Alla är experter och har sina idéer om vilka spelare som ska spela, vilket spelsystem laget borde ha och varför det går dåligt när laget förlorar (noterbart är att ”vi” vinner, men ”de” förlorar när man pratar med de som sitter på läktaren).

 

Min fråga till alla som sitter på ”skolläktaren” är: När var du i ett klassrum senast och hur många klassrum har du varit i sedan läroplanen (för grundskolan) kom 2011?

 

Om jag tittar på en fotbollsmatch, kan jag dra slutsatser om all fotboll i Sverige? Om jag inte ens tittar på fotboll, utan bara tittar på tabellen i tidningen, vad vet jag då om svensk fotboll? Om jag för 20 år sedan tittade på alla matcher i Allsvenskan betyder inte det att jag vet någonting om årets serie. Svaret på frågorna ovan är att jag har mycket begränsade kunskaper och ska därför vara mycket försiktig med att dra några slutsatser om fotbollen i Sverige om jag har begränsade kunskaper.

 

Precis som i alla andra yrken så finns det bra och dåliga lärare! Skolan är inte unik på något sätt. Intressant är dock att i undersökningar så svarar de flesta föräldrarna att de är nöjda med sitt barns skola och/eller sitt barns lärare, men de andra skolorna…här syns en tydlig prägel av den bild som media basunerar ut i stort sett dagligen.

 

Nedanstående är en hyllning till alla de lärare som gör ett fantastiskt arbete varje dag för dina barns skull! 

 

När en lärare öppnar en tidning eller ser på nyheterna så får läraren i stort sett dagligen höra hur värdelös läraren är (eftersom alla lärare dras över en kam). Trots detta gör läraren sitt yttersta för att ditt barn ska ha det bra i skolan varje dag samtidigt som ditt barn ska lära sig så mycket som möjligt och utvecklas som människa. Har du tackat ditt barns lärare för det engagemang denne lägger ner varje dag? Om du inte gjort det, gör det genast!

 

Om du som förälder tycker att det kan vara jobbigt med en eller två tonåringar i hemmet, vad skulle du tycka om att släppa in 25 tonåringar till i ditt hem? Det är precis vad som sker i ett klassrum. Ett normalklassrum är runt 60 m2, vilket motsvarar en ganska liten lägenhet. I skolan idag pratas det om inkludering, d v s att i stort sett alla elever ska vara i samma klassrum som de andra, oberoende om de har svårigheter som påverkar deras förmåga att klara de förutsättningar som 25-30 elever på 60 m2 innebär. Det är inte så svårt att räkna ut att om några elever stör så drabbas alla de andra eleverna av detta. Resurserna i många skolor minskar, vilket gör att det är svårare och svårare att ge de extra resurser som vissa elever behöver för att få en bra skolgång. Läraren ska hantera detta på ett professionellt sett. Samtidigt ska läraren stötta de elever som tycker att ämnet är svårt, för alla elever ska nå målen i alla ämnen, d v s få minst betyget E och självklart ska läraren ge alla andra elever det som de behöver samtidigt.

 

Apropå nytt betygssystem så kom det en ny läroplan för grundskolan 2011 som alla lärare ska behärska till fulländning så de kan leva upp till alla de krav som ställs på dem. I läroplanen finns det kunskapskrav som är de mål som eleverna ska leva upp till för att få betyg. Dessa kunskapskrav ska lärarna själva förstå först, för att sedan kunna förmedla dem till eleverna och föräldrarna så alla förstår vad som krävs för att få ett visst betyg. Samtidigt får man inte ändra formuleringen, för då kan man ändra innebörden, dv s vilka krav som eleven ska leva upp till. Kunskapskraven är skrivna på ett sådant sätt att det är svårt även om man har en pedagogisk utbildning att förstå exakt vad de egentligen betyder. Det innebär att det är än svårare att förklara för eleverna vad som krävs.

 

Exempel på vad jag menar:

För E-nivå i matematik är nedanstående ett kunskapskrav

”Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär samt bidra till att formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget.”

 

För C-nivå i matematik är nedanstående ett kunskapskrav

”Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som efter någon bearbetning kan tillämpas i sammanhanget.”

 

För A-nivå i matematik är nedanstående ett kunskapskrav

”Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget.”

 

Det är inte helt lätt att få alla elever att förstå vad ”på ett i huvudsak fungerande sätt” innebär, vad ”på ett relativt väl fungerande sätt” eller vad ”på ett väl fungerande sätt” innebär och vad som är skillnaden mellan dessa olika betygsnivåer.

 

När vi pratar om Läroplanen kan vi ta upp att skolan är målstyrd sedan 1994, men det ingår inte i lärarutbildningen att lära sig hur man jobbar målstyrt. Lärarna förväntas alltså lära sig detta någon annanstans. Vissa skolor lär sina lärare hur man gör detta, men det är tyvärr ganska få.

 

Det finns en skollag som är väldigt tydlig med vad en lärare får göra när en eller flera elever stör undervisningen. Tyvärr är inte verkligheten så enkel. T ex står det i skollagen att lärare kan beslagta föremål som stör undervisningen. Det kan t ex vara en mobiltelefon som en elev använder på ett sätt som stör undervisningen. Om eleven stoppar ner mobiltelefonen i fickan när läraren vill beslagta den blir situationen problematisk. Läraren har då ett par alternativ: antingen låter läraren situationen vara eller så bryter läraren undervisningssituationen för att ta tag i problemet. Det kan vara att ta med eleven för att ringa till elevens vårdnadshavare eller ta med eleven till en skolledare som får hjälpa till. I några fall kan resultatet av att ringa till vårdnadshavaren vara att denne rycker på axlarna och inte tycker att det är ett problem och då blir situationen för den enskilde läraren än mer problematisk eftersom läraren är den som har problemet i sitt klassrum och som måste skapa en bra undervisningssituation för alla elever. I vilket fall som helst så drabbas alla de andra eleverna i klassen, då undervisande lärare inte finns på plats och kan göra det som är lärarens uppgift, nämligen bedriva undervisning.

 

En lärare idag har massor med administrativa uppgifter som ska göras. Det är allt från närvaroregistrering för eleverna, skriva pedagogiska kartläggningar och åtgärdsprogram för elever som ej når kunskapskraven, göra bedömningar i matriserna samt alla de delar som ingår i det pedagogiska uppdraget, dvs t ex att planera och utvärdera undervisningen.  När kopieringsmaskinen krånglar eller det är problem med de datasystem som används i skolan eller med nätverket skapar det massor av frustration hos lärare och tid som borde läggas på andra viktigare saker går upp i rök. Nu har jag inte ens kommit in på allt det arbete som har med eleverna att göra som t ex konfliktlösning, stötta elever som har behov av det, samtal med föräldrar, hjälpa sina mentorselever eller de elever man undervisar när de inte har koll på läget.

 

Alla de system som används för närvaroregistrering, betygsinmatning, pedagogiska dokumentation, olika system för ordbehandling etc förväntas lärarna behärska. Det är många lärare som undervisar på s k ”1-1-skolor”, d v s skolor där varje elev har tillgång till varsin dator under skoldagen. Det innebär att lärarna ska fortbildas i hur man jobbar med datorn i undervisningen. När ett system införs kan inte verksamheten stänga tre dagar för att alla personal ska fortbildas i det nya IT-systemet eller för att lärarna ska lära sig jobba med datorn i undervisningen.

 

När elever hittar på dumma saker på fritiden blir lärarna ofta tvungna att hantera saken i skolan dagen efter. Det kan t ex vara mobbning som sker på nätet på fritiden som gör att det blir konflikter i skolan nästa dag eller att någon elev utfört skadegörelse på skolan utanför skoltid som blir känt och som landar i lärarens knä.  Andra saker som läraren hanterar är eleven som mår dåligt t ex för att föräldrarna är alkoholister eller slår eleven och att eleven inte kan koncentrera sig på skolämnen är inte så konstigt. Allt detta måste läraren kunna hantera och samtidigt skapa en bra inlärningssituation för alla elever varje lektion.

 

I skolan ska ingen elev mobbas eller kränkas. Lärarna får lägga mycket av sin energi för att jobba med dessa frågor. Något som inte lyckas så väl som det borde, då det är många elever som blir mobbade i Sverige. Snacka om att skolan jobbar i uppförsbacke när väldigt många tv-program i dag har som central idé att en jury mobbar/kränker de som deltar i programmet och sedan röstas någon av de som deltar ut ur programmet. Inte så konstigt att eleverna tar efter beteendet och lärarna får stora problem med detta i skolan.

 

När läraren är sjuk eller vabbar förväntas läraren planera vad eleverna ska göra när läraren inte är där. Om det inte varit en bra vikarie blir det dessutom ofta en hel del efterarbete som måste göras av läraren.

 

Det finns många fler saker jag skulle kunna beskriva, men jag tror att du som läsare förstått budskapet.

 

Detta kan vara värt att tänka på nästa gång du sitter på ”skolläktaren” och har synpunkter på vad som är fel i den svenska skolan när det kommer en ny undersökning som anspelar på att visa sanningen om den svenska skolan.

 

Vill du byta jobb med läraren för en vecka? Skulle inte tro det. Ändå är det världens bästa yrke! Kom ihåg att lärare som gör sitt bästa varje dag för att ditt barn ska ha det så bra som möjligt växer av att höra att du uppskattar det arbete som läraren gör. Då blir det lite lättare för läraren att slå upp tidningen nästa dag!

Tips på IKT i skolan – del 13

Länk till min nya sida om IKT i Skolan som uppdateras kontinuerligt: http://www.jlsu.se/ikt-i-skolan/

Fler och fler lärare inser att målstyrt arbete i skolan bl a handlar om att utvärdera undervisningen och låta resultaten styra det fortsatta arbetet.

Ett enkelt sätt att göra detta är att skapa frågeformulär som eleverna besvarar under lektionen och som sedan blir ett bra underlag för läraren när denne ska planera kommande lektioner. Om man kan genomföra dessa digitalt sparar läraren massor med tid, då datorer är bra på att sammanställa data och presentera data på ett lättförståeligt sätt. Självklart går det även att göra prov, testa glosor, multiplikationstabeller etc som eleverna får besvara digitalt med många av dessa verktyg. Dessa verktyg kallas med ett samlingsnamn för ARS (Audience Responce Systems).

Som vanligt är en del av tjänster begränsade i gratisversionen.

 

Google drive har en funktion som heter formulär där du enkelt kan skapa frågor. Man kan välja mellan olika typer av svar, t ex flervalsfrågor, kryssvar, fritextsvar mm. Svaren du får presenteras sedan dels i tabellform och dels som diagram. Formulär finns tyvärr inte till Google Drive på IPads. Rekommenderas!

IKT del 13 Formulärsvar i Google drive

 

Flubaroo (www.flubaroo.com) Ett script till Google Formulär som rättar elevernas svar (se Google formulär ovan). Se http://www.flubaroo.com/instructional-videos för en film som beskriver hur det fungerar.

 

Socrative (www.socrative.com) Kräver inlooggning, d v s att man skapar ett konto. Du skapar frågorna på en dator. Eleverna kan svara med en lärplatta, en smartphone eller en dator. Finns som app till iPad. Eleverna fyller i ett rumsnummer som läraren ger dem, så att de kommer till rätt frågor.  På startsidan finns en film som visar hur Socrative fungerar. Titta på den! Ett bra verktyg med stor potential! Rekommenderas!

IKT 13 Socrative

 

Infuselearning (http://www.infuselearning.com/). Kräver inloggning. Påminner om Socrative. Är lättanvänt. Du kan ställa frågor som kräver olika typer av svar (sant/falskt, flervalssvar, fritextsvar, rita svar mm). ELverna går in på student.infuselearnig.com och skriver in ett rumsnummer som de får av dig efter att du skapat ett rum. När du spelar upp frågan får alla upp den på sin skärm. Fungerar på datorer, lärplattor och smartphones. De säger själva att det inte fungerar med Internet explorer, så använd en annan webbläsare. Rekommenderas!

Infuse Learning

 

Edmodo (https://www.edmodo.com) Ett gratis lärplattform. Påminner om sociala medier med skolanknytning. Rekommenderas! (http://sv.wikipedia.org/wiki/Edmodo)

IKT 13 Edmodo

 

Mentimeter (https://www.mentimeter.com/) Ett väldigt lättanvänt verktyg där du enkelt skapar en flervalsfråga och eleverna går in på en webbsida och skriver in en kod. Sedan ser du (och eleverna om du använder en projektor) i realtid hur eleverna svarar på frågan. Är begränsat i gratisdversionen, men väger upp detta med användarvänligheten och bra realtidsuppdatering av svaren. Rekommenderas!

IKT 13 Mentimeter

 

Polleverywhere (www.polleverywhere.com) Påminner om Mentimeter. Lättanvänt verktyg. I gratisversionen sparas dina frågor bara i 2 veckor. Skapa öppna frågor eller flervalsfrågor. Går även att lägga in t ex kemiska formler som svarsalternativ. De har en film som visar tydligt hur tjänsten fungerar.

 

Testmoz (https://testmoz.com) En ganska enkel onlinetjänst som är gratis. Kräver ingen registrering för att skapa frågor.

 

Quibblo (http://www.quibblo.com) Skapa ett gratskonto. Skapa sedan en undersökning, öppna frågor, flervalsfrågor eller test där eleverna kan svara rätt eller fel.

 

Quizworks (www.onlinequizcreator.com) Lättanvänd tjänst där du skapar frågor utifrån en mall. Kräver registrering.

 

Proprofs (http://www.proprofs.com) En tjänst jag inte testat. Gratisversion och betalversion.

 

Moodle (https://moodle.org/?lang=sv) Ett system där man kan skapa dynamiska websidor för sina elever. Kräver nerladdning. Har högre inlärningskurva än de andra programmen, men i gengäld kan man göra flera olika saker i systemet.

 

Poll & Match (www.pollandmatch.com) Kräver att du har ett Googlekonto!

 

Voto (http://voto.se/) En tjänst du kan använda utan inloggning, men använder du den ofta är det bra att skapa ett konto. Eleverna går in på en webbsida och skriver in en nyckel för att komma till omröstningen.

 

Mqlicker (www.mqlicker.com) En tjänst som jag inte provat.

 

Questbase (www.questbase.com) Skapa ett gratiskonto och testa tjänsten. Ingen nerladdning krävs, utan du skapa allt online. Finns betalversion för skolor.

 

Interact (http://www.tryinteract.com) Frågeformulär som bäddas in på en hemsida eller i en blogg. Formulären fungerar även att fylla i på en smartphone eller en platta. I nuläget kan man bara göra frågor med flervalssvar.

 

Quizinator (www.quizinator.com) Skapa ett gratiskonto. Man kan importera bilder.

 

NearPod (http://www.nearpod.com) Presentationsprogram där du kan skapa frågor som eleverna i realtid kan besvara på NearPod-appen på iPad eller smartphone.

 

LivePrezo (http://liveprezo.com/) Presentationer med frågeformulär

 

Länk till innehållsförteckningen för serien Tips på IKT i skolan:

https://johan1111.wordpress.com/2013/10/13/innehallsforteckning-over-bloggserien-tips-pa-ikt-i-skolan/

Tips på IKT i skolan – del 12

Länk till min nya sida om IKT i Skolan som uppdateras kontinuerligt: http://www.jlsu.se/ikt-i-skolan/

Att presentera information på ett visuellt sätt som gör att eleverna lättare kan ta till sig informationen handlar del 12 i serien Tips på IKT i skolan om. På engelska används begreppet Infographics, vilket fritt översatt skulle betyda ungefär ”visuell informativ grafik”. Jag tror inte att det finns något bra ord på svenska för begreppet. Datorer är bra att hantera stora mängder data och läroböcker är dåliga på att presentera ny information så här finns det möjligheter att skapa en undervisning som är både aktuell och som skapar intresse hos eleverna.

 

cc Creative-Commons-Infographic liten

Ett exempel på hur en Infographic kan se ut. Den här är skapad av Shihaam Donnelly och förklarar hur CC (creative commons licenser) fungerar.

Som vanligt tänker jag mig att det är eleverna som ska vara produktiva, d v s det är inte du som lärare som ska skapa ett antal infographics. Du kan visa en som exempel på hur det kan se ut (det finns massor på nätet som fungerar som exempel) och visa eleverna exempel på verktyg som de kan använda. När eleverna skapat infographics kan du spara dem för att använda dem i framtiden. Här ser du fler exempel på hur infographics kan se ut: http://bit.ly/1jxfGVi

En film på vimeo som beskriver värdet av att visualisera data: http://vimeo.com/29684853

Många av nedanstående verktyg finns i en begränsad betalversion och vill man låsa upp programmet kostar det en slant. Testa och se om du hittar något program som du gillar! Självklart går det även att skapa infographics i ett vanligt ritprogram. Du skapar då en stor färgad bakgrund som du lägger in bilder och text på. Det tar dock mycket längre tid än att använda något av nedanstående program.

 

Olika verktyg:

https://www.draw.io En gratistjänst där du enkelt kan skapa olika typer av diagram, men du kan även göra infographics av clipart och bilder. Tjänsten är lättanvänd och innehåller olika mallar som hjälper dig (att göra diagram). Rekommenderas!

http://infogr.am/ Skapa ett konto och använd någon av de mallar som finns.

http://piktochart.com/ Skapa ett konto och börja använda onlineverktyget.

http://visual.ly/ På sidan ser du exempel på vad man kan skapa med tjänsten.

Google Charts https://developers.google.com/chart/ kan användas t ex för att presentera data i realtid på en hemsida.

http://www.statsilk.com/ Interaktiva kartor

http://chartsbin.com/about/apply Skapa interaktiva kartor i webbläsaren.

http://www.simile-widgets.org/ Ett open-source projekt. Du kan välja några olika typer av visualiseringar.

http://creately.com/ Över 50 olika typer av diagram.

http://www.gliffy.com/index-d.php Diagram

http://www.icharts.net/ Visualisera data från t ex excelblad.

http://www.tableausoftware.com/public/community Visualisera data från excelark.  Se http://www.tableausoftware.com/public/how-it-works för att förstå hur det fungerar.

https://venngage.com/ Analysera sociala medier.

http://vizualize.me/ För att skapa en visuell CV.

Nedanstående tjänster är i Betastadiet, men värda att testa:

https://infoactive.co/ Skapa interaktiva infographics.

http://www.easel.ly/ Fungerar enligt drag and drop principen.

IBMs Manyeyes http://www-958.ibm.com/software/analytics/labs/manyeyes/#home

 

Ordmoln som jag skrev om i del 4 och tidslinjer som jag skrev om i del 11 är andra metoder att visualisera information. Se innehållsförteckningen nedan för länkar till de andra delarna av serien Tips på IKT i skolan!

 

Länk till innehållsförteckningen för serien Tips på IKT i skolan:

https://johan1111.wordpress.com/2013/10/13/innehallsforteckning-over-bloggserien-tips-pa-ikt-i-skolan/

 

PISA-resultaten

Som vanligt när det kommit en undersökning så haglar analyser och gissningar om vad som är orsaken till resultaten. De som är ytterst ansvariga letar efter syndabockar som de kan skylla på och media spär på bilden av det som säljer och genererar intresse, oberoende om det finns substans eller inte bakom ytan.

Jag tänker inte skriva någon lång text som beskriver tänkbara orsaker, utan jag låter datamaterialet tala för sig självt. Om vi inte gör något åt det problem som beskrivs i nedanstående bild så tror jag att alla andra insatser som görs inte får någon större effekt. Jag kunde inte i min vildaste fantasi tro att det är i bara ett ämne som över 50% har tillräcklig utbildning i ämnet i år 7-9. I teknik visste jag att det var ett problem, men jag trodde nog att övriga ämnen skulle ligga över 50%.

 

Pedagogisk högskoleexamen

 

Om du tror att problemet löser sig när eleverna kommer upp på gymnasiet så kan du studera bilden nedan.

Pedagogisk högskoleexamen gy

 

DN skrev en artikel om detta i våras:

www.dn.se/nyheter/sverige/amneslarare-saknar-utbildning-for-att-undervisa/

 

Att Björklund pratar om mer katederundervisning och att han vill införa ett skolforskningsinstitut visar att han inte förstår vad det handlar om och var problemet finns. Det är viktigt att förstå att det här är ett systemfel och inget som en enskild lärare kan göra något åt och därför känns det som ett hån mot alla de lärare som faktiskt har rätt utbildning och som gör ett bra jobb varje dag när han sågar dem vid fotknölarna!

Att lärarutbildningen inte lär ut hur man jobbar målstyrt, inte lär ut hur man jobbar med IKT på ett framgångsrikt sätt i undervisningen, inte ger lärarstudenterna tillräckliga kunskaper hur man gör när man bedömer och hur man sätter betyg samt att praktiken kan ske hos vilken som helst (i stort sett) av alla de outbildade lärare som beskrivs i tabellen ovan skulle Björklund kunna börja med att åtgärda istället.

En personlig reflektion: Jag kommer på bara en bransch där en kartläggning av kompetenser skulle likna den hos lärare och det är hos politiker. Där finns det inte några formella krav…undrar om det är en slump?

Jag tror inte någon skulle tycka att det är okej med taxichaufförer som inte har körkort, sjuksköterskor och läkare som inte har rätt utbildning, jurister som inte har rätt utbildning etc. Jag tror inte heller den urvattnade lärarlegitimationen löser problemet. I skolan jobbar vi med människor och även om vi inte tar livet av någon just där och då (som t e x en läkare kan göra) så kan vi ge elever men för livet om vi inte möter dem på ett professionellt sätt. Kanske dags att ta in någon som kan analysera och hitta problemet samt är beredd att ta till rätt åtgärder för att åtgärda problemet!?! Jag sätter inte ett plåster på knät när pannan behöver sys!

 

Den som vill fördjupa sig i data som beskriver skolan i Sverige kan hitta underlag här:

www.skolverket.se/publikationer?id=2994

Det professionella språket i skolan

Tänk dig en läkare som pratar om en brusten blindtarm och kirurgen hör ”operera bort levern”, en jurist som vill fälla en person för snatteri och en domare som hör ”personen bör få livstids fängelse för mord”, en pilot som landar på fel landningsbana för att man inte standardiserat språket som används etc. I alla dessa fall (och det finns många fler exempel) är det en självklarhet att man har ett professionellt språk där man definierat/standardiserat vad alla viktiga ord betyder. Detta verkar dock inte gälla i skolan, något  som jag tycker är väldigt anmärkningsvärt!

 

I skollagen finns ”ledning av utbildningen” definierat:

9 § Det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor. Det pedagogiska arbetet vid en förskoleenhet ska ledas och samordnas av en förskolechef.”

Rektorn och förskolechefen ska benämnas på detta sätt. Dessa benämningar ska förbehållas den som har en anställning som rektor eller förskolechef.

En ställföreträdare får utses för en rektor eller en förskolechef.

10 § Rektorn och förskolechefen beslutar om sin enhets inre organisation och fattar i övrigt de beslut och har det ansvar som framgår av särskilda föreskrifter i denna lag eller andra författningar.

Rektorn och förskolechefen får uppdra åt en anställd eller en uppdragstagare vid förskole- eller skolenheten som har tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra enskilda ledningsuppgifter och besluta i frågor som avses i första stycket, om inte annat anges.

 

I läroplanen (LGR-11 syftar jag på då jag jobbar i grundskolan) står inte heller något om mitt jobb som Biträdande Rektor. Det är ett begrepp som inte finns i den mening att det är inte definierat vad det innebär. Inte så konstigt att begreppet studierektor lever kvar även om inte heller det finns i styrdokumenten. Däremot finns det gott om biträdande rektorer som jobbar på olika skolor i Sverige. Jag funderar på om jag ska ändra min titel till ”ställföreträdare” istället för biträdande rektor. Jag anser dock inte att begreppet ställföreträdare är ett bra begrepp på en biträdande rektor, men det är nog trots allt bättre än ”anställd” eller en ”uppdragstagare” som är alternativen. Det vore ju trevligt att ha ett jobb som i a f finns ;o)

 

Jag kommer att välja ut några exempel på begrepp i skolan som är problematiska p g a ovanstående, d v s att begreppen inte är tydligt definierade och därför kan det uppstå missförstånd i stil med dem som jag inledde med. Du som läsare kan tycka att det är en orättvis jämförelse, då de dagliga konsekvenserna kanske inte är lika allvarliga som de exempel jag beskrivit (liv och död), men jag menar att trovärdigheten för den svenska skolan är det som står på spel och jag tror inte att någon påstår att trovärdighet är något som i nuläget finns i överflöd i skolvärlden i Sverige.

 

När LGR-11 kom pratades det mycket om entreprenörskap. Detta är något som funnit på gymnasiet tidigare och nu införs i grundskolan. I LGR-11 står det ”…ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap”. Enligt min mening måste man definiera vad som menas med entreprenörskap (d v s vad det är som vi ska främja), ty om vi inte gör det så är det öppet för tolkningar och då kan det betyda många olika saker.

Ordet entreprenör härstammar från 1400-talet och det franska språket där det ursprungligen hade betydelsen ”en person som är villig att riskera liv och förmögenhet i samband med krigshandlingar” (betydelsen är fritt översatt och är den inte 100% korrekt så får du som läsare ha överseende med det).

Entreprenör har sedan dess bl a haft följande innebörd (som förändrats över tid):

Byggnadsentreprenör, d v s ansvarig för sammanställning av produktionsfaktorer samt risktagandet

Entreprenör i jordbruket: Den som investerar, transformerar och strävar efter att göra vinst

Klassikernas (Smith, Ricardo mfl) syn: Större fokus på kapitalackumulation och ekonomiskt rationellt beteende i allmänhet än risktagande

Say (1800-tal) och Schumpeter (1900-tal): Entreprenören som risktagare och innovatör, en skapare av ekonomisk förändring. Entreprenören etablerar nya mönster.

Schumpeter: Innovationer är centrala för ekonomisk utveckling: entreprenörskap är en funktion som är begränsad i tiden; det är kapitalisten som står för den ekonomiska risken

Fredrik Barth: Entreprenörskap som stående utanför den sociala ordningen (leder till småföretagande och är vanligt bland minoriteter; företagande av nödvändighet och inte av frivillighet!)

Kirzner: entreprenörskap – en funktion som förstärker det ekonomiska systemets jämvikt (köpa billigt och sälja dyrt). Köparen vill köpa billigt och säljaren vill sälja dyrt. De möter varandra någonstans mellan dessa referenspunkter. Leder till att hitta var man kan göra inköp billigast (t ex asien) och att man sedan säljer lite billigare än konkurrenterna t ex i Sverige.

Ovanstående belyser hur viktigt det är att definiera vad ordet betyder i dagens grundskola. Det är nog ingen som tänker att eleverna ska riskera liv och förmögenhet i krig, men det är inte heller solklart vad begreppet innebär och hur det ska tolkas. Detta arbete underlättas inte heller av att Skolverket själva börjat använda ett begrepp som inte finns i läroplanen, nämligen ”entreprenöriellt lärande”. Hur ska det begreppet tolkas?

Entreprenöriellt lärande

 

Entreprenörskap i sig självt är varken positivt eller negativt, utan det beror på hur det används. I forskning väljs alltid entreprenörskap som är otrevligt (vapen, droger, porr etc) bort. Detta innebär att vi fått en idealiserad bild av begreppet.

 

I LGR-11 får man visst stöd för hur begreppet ska tolkas:

”En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.”

Det är ändå inte solklart vad detta innebär i praktiken, så det går att göra en massa olika tolkningar. En tolkning kan vara att eleverna redan i grundskolan ska starta egna företag (något de idag gör på gymnasiet), men då ämnet ekonomi inte finns i grundskolan misstänker jag att det inte är den tolkningen som man tänkt att vi ska göra.

 

Man kan prata om lärande om entreprenörskap, lärande i entreprenörskap eller lärande för entreprenörskap. Jag antar att den sistnämda ligger närmast sanningen.

 

Intressant i sammanhanget är att det är näringsdepartementet (inte utbildningsdepartementet) som ligger bakom  implementeringen av entreprenörskap i skolan.

 

Ordet betyg är knepigt i skolan idag och än knepigare blev det i samband med de nationella proven i våras.

I skolagen står följande:

16 § Betyg ska sättas

1. i slutet av varje termin från och med årskurs 6 till och med höstterminen i årskurs 9 i alla ämnen, utom språkval, som inte har avslutats,

2. i slutet av varje termin från och med årskurs 7 till och med höstterminen i årskurs 9 i språkval, om ämnet inte har avslutats, och

3. när ett ämne har avslutats. Lag (2010:2022).

17 § Som betyg ska någon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F användas. Betyg för godkända resultat betecknas med A, B, C, D eller E. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. Betyg för icke godkänt resultat betecknas med F.

 

Väldigt tydligt att betyg sätts i slutet av varje termin (gäller år 6-9) och att skalan som används går från A-F. Det betyder samtifigt att man INTE sätter betyg vid andra tillfällen. Här har vi en bra och tydlig definition, men ändå fungerar det inte i praktiken!

 

När lärare gör en bedömning av elevernas kvalité på de kunskapskrav som bedöms används samma skala (A-F), vilket gör att det blir missförstånd och alla använder inte begreppen på rätt sätt. På nationella proven i våras införde Skolverket ett nytt begrepp som rör till det än mer, nämligen ”delprovsbetyg”. Inte så konstigt att lärare då tror att de ska betygsätta enskilda prov/delprov!

 

Kunskapskrav När man jobbar målstyrt ska målen vara konkreta och tydliga. Man måsta veta när man är framme vid ett mål och när man inte är det. Man brukar använda ”SMARTA” mål som ett hjälpmedel för att testa om ett mål är konkret och tydligt eller inte.

Specifikt, Mätbart, Accepterat, Realistiskt, Tidsatt, Avgränsat står smarta mål för. Nyare forskning visar att Accepterat borde bytas ut mot Ambitiöst/Utmanande eller något motsvarande.

 

Om jag tittar på några formuleringar i kunskapskraven och ser hur de lever upp till detta:

Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett i huvudsak fungerande sätt…

…kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt.

bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt.

Genom att göra enkla sammanfattningar av olika texters innehåll med viss koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter…

….tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk.

Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation…

Dessutom kan eleven ge enkla omdömen…

…följer då med relativt god säkerhet rytm och tonhöjd.

Eleven kan då bearbeta och tolka musiken till ett delvis personligt musikaliskt uttryck.

Dessutom kan eleven kombinera musik med andra uttrycksformer så att de olika uttrycken relativt väl samspelar.

Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.

Eleven har grundläggande kunskaper om världsdelarnas namngeografi…

Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla och till viss del under­ byggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans.

 

Alla dessa formuleringar är tagna från E-kriterier i år 9 i olika ämnen, d v s sådant som eleverna ska kunna för att få ett godkänt betyg (eftersom de ska ha minst E-nivå på alla kunskapskrav för att få betyget E) när de går ut år 9.

Jag kan inte säga att jag nu har grundläggande kunskaper om var E-nivån befinner sig. Möjligen har jag till viss del fått en grundläggande förståelse, men i huvudsak skulle jag säga att det finns ett problem här och jag är inte säker på hur jag ska göra för att tolka LGR-11 och tydligt framträda budskapet på ett sätt så att alla förstår utan att behöva göra en egen tolkning av vad jag egentligen menar. Min text kanske inte blir enkel, relativt god och bara till viss del tydlig när jag formulerar mig på det här sättet. Jag försöker föra resonemanget framåt, men jag måste nog använda ett annat sätt att uttrycka mig om jag ska nå fram med budskapet.

 

Jag tro alla förstår att det är en svår situation som alla Sveriges lärare har när de först ska tolka kunskapskraven själva, sedan förklara dem för eleverna (och då måsta man använda andra ord eftersom eleverna inte förstår kunskapskraven) utan att ändra innebörden och slutligen få eleverna att jobba för att nå dessa mål (kunskapskrav). Att skolverket ger ut skrifter som stöd för denna process tar inte bort grundproblematiken. Ord som används i LGR-11 ska vara tydliga och är de inte det måste man (i läroplanen; inte i tilläggsskrifter) definiera vilken tolkning av ordet som avses.

 

Jag är övertygad om att alla som själva gått i skolan eller som jobbar i skolan har fler egna exempel på ord som inte är tydligt definierade i skolan.

 

För den som vill fördjupa sig kan man läsa t ex ”Pedagogers professionella språk” av Karin Arnesén, ett examensarbete inom specialpedagogik

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:541963/FULLTEXT01.pdf