PISA-resultaten

Som vanligt när det kommit en undersökning så haglar analyser och gissningar om vad som är orsaken till resultaten. De som är ytterst ansvariga letar efter syndabockar som de kan skylla på och media spär på bilden av det som säljer och genererar intresse, oberoende om det finns substans eller inte bakom ytan.

Jag tänker inte skriva någon lång text som beskriver tänkbara orsaker, utan jag låter datamaterialet tala för sig självt. Om vi inte gör något åt det problem som beskrivs i nedanstående bild så tror jag att alla andra insatser som görs inte får någon större effekt. Jag kunde inte i min vildaste fantasi tro att det är i bara ett ämne som över 50% har tillräcklig utbildning i ämnet i år 7-9. I teknik visste jag att det var ett problem, men jag trodde nog att övriga ämnen skulle ligga över 50%.

 

Pedagogisk högskoleexamen

 

Om du tror att problemet löser sig när eleverna kommer upp på gymnasiet så kan du studera bilden nedan.

Pedagogisk högskoleexamen gy

 

DN skrev en artikel om detta i våras:

www.dn.se/nyheter/sverige/amneslarare-saknar-utbildning-for-att-undervisa/

 

Att Björklund pratar om mer katederundervisning och att han vill införa ett skolforskningsinstitut visar att han inte förstår vad det handlar om och var problemet finns. Det är viktigt att förstå att det här är ett systemfel och inget som en enskild lärare kan göra något åt och därför känns det som ett hån mot alla de lärare som faktiskt har rätt utbildning och som gör ett bra jobb varje dag när han sågar dem vid fotknölarna!

Att lärarutbildningen inte lär ut hur man jobbar målstyrt, inte lär ut hur man jobbar med IKT på ett framgångsrikt sätt i undervisningen, inte ger lärarstudenterna tillräckliga kunskaper hur man gör när man bedömer och hur man sätter betyg samt att praktiken kan ske hos vilken som helst (i stort sett) av alla de outbildade lärare som beskrivs i tabellen ovan skulle Björklund kunna börja med att åtgärda istället.

En personlig reflektion: Jag kommer på bara en bransch där en kartläggning av kompetenser skulle likna den hos lärare och det är hos politiker. Där finns det inte några formella krav…undrar om det är en slump?

Jag tror inte någon skulle tycka att det är okej med taxichaufförer som inte har körkort, sjuksköterskor och läkare som inte har rätt utbildning, jurister som inte har rätt utbildning etc. Jag tror inte heller den urvattnade lärarlegitimationen löser problemet. I skolan jobbar vi med människor och även om vi inte tar livet av någon just där och då (som t e x en läkare kan göra) så kan vi ge elever men för livet om vi inte möter dem på ett professionellt sätt. Kanske dags att ta in någon som kan analysera och hitta problemet samt är beredd att ta till rätt åtgärder för att åtgärda problemet!?! Jag sätter inte ett plåster på knät när pannan behöver sys!

 

Den som vill fördjupa sig i data som beskriver skolan i Sverige kan hitta underlag här:

www.skolverket.se/publikationer?id=2994

Advertisements

17 thoughts on “PISA-resultaten

  1. Ping: Myter som berör skolan på något sätt | En blogg om skola, skolutveckling och samhällsfrågor

  2. Nu har ju Björklund drivit igenom keav på lärarlegitimation flr att få anställning plus karriärlöner för lärare som är disputerade. Han vill också öka sin möjlighet att generellt höja lörarlöner genom att förstatliga skolan

  3. Det som bekymrar mig mest är att jag inte sett någon som är ansvarig för skolan (d v s inte någon kommunpolitiker i någon av Sveriges 290 kommuner) eller någon ansvarig i politiskt parti på nationell nivå som sagt något om detta då de gissat vad PISA-resultaten beror på.
    Många förslag på åtgärder tagna ur luften kommer det däremot….

    ”I rest my case” som de brukar säga på i filmer.

  4. Hej! Viktigt att föra fram detta. En fråga, jag utgår från att siffrorna gäller lärare som jobbar inom just det ämnet? Inte procent efter alla lärare på skola el ,dyl?

  5. Siffrorna beskriver lärare som har en pedagogisk examen. Många undervisar alltså i andra ämnen än de som de formellt sett är behöriga i. Inom NO-och SO-blocket är det nog allmänt känt att alla inte är behöriga i alla ämnen samt i de yngre åldrarna där man ofta har Sv/SO-inriktning eller ma/NO-inriktning, men undervisar i nästan alla ämnen. Jag tror dock inte att många känner till att det totalt sett är så katastrofalt som tabellen beskriver.

    Att man under ett antal år kunde utbilda sig till lärare för elever som ska lära sig läsa och skriva utan att det var obligatoriskt att läsa kurser om just detta är förstås inget som förbättrar läsförmågan hos svenska skolelever. Det kan man inte bli överraskad över i efterhand, utan det måste de som gjorde den förändringen känt till redan innan man genomförde förändringen. Har dock inte hört någon som nu i efterhand skryter om att man var med och drev igenom borttagandet av de kurserna…

  6. Vad är det där för sanslösa siffror. Menar du på fullt allvar att 70 % eller ännu värre 77 % av de som undervisar i Teknik helt saknar utbildning i det aktuella ämnet.
    Du får ursäkta men jag är civing och blir fullständigt knockad.

  7. Påminner mig definitivt om tekniklärarinnan i gymnasiet (91-94) som lärde ut medelst en pärm med färdiga exempel och förklaringar. Om man bad henne förklara något litet bättre så var det kört. Hon kunde ingenting alls i ämnet, bara pärmen. Som tur är lyckades vi få henne ersatt inför 2:a året.

  8. Det ser naturligtvis eländigt ut, men vad är egentligen kopplingen till Pisa? Har fler lärare i andra länder pedagogisk examen? Hade fler svenska lärare pedagogisk examen förr i tiden? Jag håller med om att det behövs mer pedagogisk kompetens i skolan, men siffrorna som sådana är ingen förklaring till resultatet av Pisa. Sedan tror jag inte examen är ekvivalent med kompetens. Det är bara lättare att mäta.

    • De flesta (ca 85%) av lärarna i skolan har pedagogisk examen. Tabellen visar på formella brister i ämneskunskaper! Om en lärare inte kan t ex kemi eller matematik, hur ska denne kunna lära ut det?

      • Tack. Jag tolkade visst siffrorna fel. Ja, hur ska man tillgodogöra sig studier inom ämnesspecifik didaktik om man inte ens har tillräcklig skolning i ämnet?

  9. Tabellerna är klart oroväckande, men man ska samtidigt komma ihåg att de inte är viktsdel för hur många timmar du undervisar i ett ämne. Med andra ord om det på en skola finns en lärare som är utbildad i bild och har 20 timmars undervisning i ämnet per vecka, samtidigt som fyra andra undervisar varsin timme per vecka så blir det ju 80 % av lärarna på skolan som saknar ämneskompetens, men 85 % av undervisningen bedrivs av den ämneskompetenta. Tabellen är med andra ord oroväckande, men lätt att feltolka.

    • Jag har ingen statistik över hur ämneskompetensen varierat över tid (d v s hur det såg ut när PISA genomförts tidigare), men det skulle ju någon som har ansvar för den svenska skolan kunna ta tag i.

      Tabellen är heller inte någon absolut sanning, precis som du beskriver, men så ojämn fördelning som du beskriver det är jag övertygad om att det inte handlar om.

      Lärarlegitimationen skulle vara ett sätt att komma åt den här problematiken, men när man nu delar ut legitimationer till de som undervisat 8 år eller mer blir det ingen större reell ändring i statistiken (förutom att statistiken på pappret kanske ser bättre ut om man börjar redovisa de som har legitimationer istället). Det finns många lärare som är duktiga trots att de inte har rätt kompetens, men man kan samtidigt undra varför man har formella kompetenskrav om de inte tillämpas.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s