Bedömning för lärande

Bedömning för lärande (bfl) baseras på 5 nyckelstrategier som Dylan Wiliams tagit fram:

  1. Tydliggöra mål och kriterier för framgång
  2. Skapa aktiviteter som synliggör lärandet
  3. Återkoppling som för lärandet framåt
  4. Aktivera eleverna som lärresurser för varandra
  5. Aktivera eleverna som ägare av sin egen kunskap

Mycket av det här tycker jag är väldigt bra. Jag är således inte någon motståndare av bfl, men jag tycker att det finns två saker som man behöver lyfta fram i det här sammanhanget som jag inte har sett så mycket diskussioner kring.

 

Den första saken jag vill lyfta fram är att modellen som beskrivs och som kallas bfl är egentligen en modell (nästan i a f) för hur man gör när man jobbar målstyrt, men använder inte de ord och begrepp som man egentligen borde göra. När det gäller det professionella språket i yrket och hur viktigt det är kommer jag att skriva ett eget blogginlägg om detta, så jag fördjupar inte den aspekten här och nu.

När man jobbar målstyrt (vilket vi gör i svensk grundskola sedan -94) är det i korthet (jag har skrivit ett antal blogginlägg om målstyrning tidigare för den som vill fördjupa sig; se länkar längst ner i texten) följande tre frågor som man alltid ska ställa sig:

  1. Var är jag? (en kartläggning av elevens/elevernas nuläge)
  2. Vart ska jag? (bestämma lämpliga mål/kunskapskrav för eleven/eleverna utifrån läroplanen)
  3. Vad är nästa steg för att komma närmare målet/kunskapskraven? (det är här det gäller att välja den bästa metoden (de bästa metoderna) för att få bästa möjliga resultat/inlärning)

Inom bfl blir det ett stort fokus på vad som är nästa steg och man ser formativ återkoppling som bästa lösningen för att lyckas. Jag skulle önska att man breddade sitt synsätt och även fick med de andra delarna som ingår i att jobba målstyrt.

 

Den andra saken jag vill lyfta fram är att man inom bfl lyfter fram formativ som något positivt och formativ som ses som lösningen till väldigt mycket i skolan samtidigt som ordet summativ fått en negativ klang och som ses som något dåligt. Både formativ och summativ är i sig själva neutrala begrepp (d v s varken positiva eller negativa) som ska användas på rätt sätt och vid rätt tillfälle. Det går inte att välja det ena för att man tycker det är bra och strunta i det andra för att man tycker det är dåligt. I målstyrt arbete ingår bägge och det viktiga är att förstå modellen så man vet när man ska jobba med summativa metoder/arbetssätt och när man ska jobba med formativa metoder/arbetssätt.

Det som bfl lägger fokus på som jag tycker är riktigt bra är att återkoppling är effektivt om det ges just när något inträffar, något som man länge insett inom idrotten (gå och titta på en idrottsträning och se hur mycket feedback som ges under träningen och hur lite som ges i efterskott. I princip ingen feedback ges 1-2 veckor senare, ty man vet att då ger den i princip ingen effekt). Detta kan skolan lära sig av (även om jag vet att det inte är lätta för en lärare att hinna med att ge feedback till alla elever under lektionerna och då är andra metoder som lyfts fram, t ex kamratbedömning, bra hjälpmedel). Som många lärare gjort tidigare att man samlar in skriftliga prov, rättar dem hemma och lämnar tillbaka dem 1-2 veckor senare är en ineffektiv metod.

 

Om jag tittar på metodens fem steg så tycker jag:

1. Det är bra med tydliga mål och kriterier (något som tyvärr försvåras av hur man skrivit kunskapskraven i LGR-11). Tyvärr är det inte så många som jobbar i skolan som är duktiga på att jobba målstyrt och därför är det än viktigare att använda rätt terminologi så att de som jobbar i skolan blir bättre på målstyrt arbete.

2.  Att synliggöra lärandet är bra, då skolans uppdrag är att eleverna utvecklas och att synliggöra lärandet är en viktig del av att säkerställa att alla elever utvecklas. Här tycker jag Hatties forskning fyller ett viktigt syfte, nämligen att visa på att utvecklingen kan gå snabbare eller långsammare beroende på vilka metoder/arbetssätt som lärare väljer och att lärare genom att bli medvetna om detta och synliggöra lärandet även kan göra eleverna medvetna om detta.

3. Återkoppling till eleverna är otroligt viktigt. Här fyller både summativ och formativ viktiga funktioner, men de ska användas med rätt syfte och vid rätt tillfälle, något som inte varit fallet tidigare. Jag förstår att ordet summativ just nu har en negativ klang, då det ”missbrukats” i svensk skola i många år, då skriftliga summativa prov och inlämningar varit överrepresenterade i många klassrum och dessa skriftliga prov/inlämningar haft mer fokus på att summera elevernas kunskaper än att vara en naturlig del av en inlärningsprocess.

4. Aktivera eleverna som lärresurser för varandra är ett bra sätt att komma bort från läromedelsberoendet som finns i många klassrum fortfarande. Det är inte läroboken som är vårt styrdokument! Att lära tillsammans är ofta ett roligare sätt att lära sig saker (men inte alltid). Att variera undervisningen och att välja rätt metod(er) vid rätt tillfälle är alltid det bästa sättet att bli framgångsrik som lärare.

5. Aktivera elever som ägare av sin egen lärprocess är något som borde vara självklart, men i många klassrum i Sverige idag är det läraren som tar ett väldigt stort ansvar för elevernas inlärning och det är inte hållbart och leder inte till så bra resultat som vi skulle kunna få i skolan. Därför är det viktigt att eleverna tränas i att ta eget ansvar för sin inlärning och att eleven lär ut till någon annan (klasskamrat eller yngre elever) är en väldigt bra metod att nå ännu längre för eleven.

Det som jag tycker är en av de bästa sakerna med bfl är att man har många olika metoder för att lyckas med ovanstående och som jag skrev i ett tidigare blogginlägg om flippad undervisning (https://johan1111.wordpress.com/2013/11/17/flippad-undervisning/) så är det de lärare som förfogar över flest olika metoder och som är skickliga på att använda rätt metod vid rätt tillfälle (på samma sätt som en hantverkare väljer rätt verktyg vid rätt tillfällen) som lyckas bäst med sin undervisning och elevernas lärande. Därför är det alltid bra att lära sig fler nya metoder/arbetssätt!

 

Länkar till mina tidigare blogginlägg om målstyrning:

https://johan1111.wordpress.com/2013/04/27/det-storsta-problemet-i-svensk-skola-idag-ar-ett-osynligt-problem/

https://johan1111.wordpress.com/2013/08/10/malstyrning-i-skolan-hur-gor-man/

https://johan1111.wordpress.com/2013/08/21/malstyrning-i-skolan-hur-gor-man-del-2/

https://johan1111.wordpress.com/2013/08/28/10-hinder-for-att-jobba-malstyrt-i-skolan/

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s