Betyg – Rena Vilda Västern

Skollagen är tydlig när man ska sätta betyg i grundskolan:

16 § Betyg ska sättas
1. i slutet av varje termin från och med årskurs 6 till och med höstterminen i årskurs 9 i alla ämnen, utom språkval, som inte har avslutats,
2. i slutet av varje termin från och med årskurs 7 till och med höstterminen i årskurs 9 i språkval, om ämnet inte har avslutats, och
3. när ett ämne har avslutats. Lag (2010:2022).

Hur tydligt som helst: Betyg sätts i slutet av varje termin fr o m år 6 t o m år 9 (utom i språkval i år 6).

På skolverkets hemsida under frågor och svar står följande när det gäller om man får sätta betyg vid andra tillfällen:

”Hur lärare använder betygsbeteckningar vid andra tillfällen än vid betygssättning, till exempel för enskilda prov och redovisningar, är inte reglerat. En förutsättning för att använda betygsbeteckningar eller betygsliknande omdömen är att uppgiften ska vara tillräckligt omfattande för att på ett relevant sätt kunna knytas till kunskapskraven.”

Källa: http://www.skolverket.se/kursplaner-och-betyg/fragor-och-svar-om-betyg/betygssattning-1.173341#listAnchor1.173867

Plötsligt får lärare sätta betyg på prov, redovisningar, laborationer eller projektuppgifter. Det är nämligen inte reglerat! (=det står inget om det i skollagen). Eftersom det inte är reglerat blir det lite svårt att förstå kravet att ”uppgiften ska vara tillräckligt omfattande för att på ett relevant sätt kunna knytas till kunskapskraven.”

Tolkningen måste i alla fall bli att bara man har en uppgift som kan knytas till kunskapskraven så är det okej att sätta betyg på uppgiften. Det är nu det blir rena vilda västern. Om lärare får sätta betyg på prov, redovisningar, laborationer eller projektuppgifter så länge de kan knytas till kunskapskraven, då följer vi ju inte skollagen (som är tydlig med att betyg sätts i slutet av terminerna). Min personliga tolkning är att eftersom betyg sätts i slutet av terminerna så innebär det samtidigt att det inte ska sättas betyg vid andra tillfällen.

Det kanske är dags att definiera vad begreppet ”betyg” innebär i grundskolan!

Om man ska bedöma prov och andra uppgifter på ett annat sätt (som jag ser det finns det  ingen orsak till att bedöma prov och andra uppgifter med ett betyg) än mot kunskapskraven i läroplanen (vilket är ett underlag för att i slutet av terminen kunna sätta betyg; betyget är ju en avläsning av kunskapskraven i matrisen) bör ett annat begrepp än betyg användas för att det inte ska bli vilda västern och väldigt förvirrande. Skolverket använder sig av betyg på de nationella proven för att  för att på ett enkelt sätt kunna jämföra resultat på det nationella provet på skolnivå, huvudmannanivå och nationell nivå. Jag förstår elevers och lärares frustration och förvirring när begreppet betyg används med väldigt olika betydelse. I nuläget finns det åtminstone fyra olika begrepp som har med betyg att göra:

1. delprovsbetyg (på nationella prov),

2. provbetyg (på nationella prov),

3. betyg (som det står i skollagen)

4. slutbetyg (när eleven läst klart ämnet i grundskolan).

Eftersom det inte är reglerat i skollagen innebär det dessutom att varje lärare kan (med den tolkning som görs av skolverket) hitta på flera andra olika begrepp som innehåller ordet betyg. Här kan läsaren själv roa sig med att komma på några egna exempel.

Så vitt jag kan se så är det bara ett av dessa begrepp som finns med i skollagen, nämligen begreppet betyg. Att man väljer att kalla de andra för betygsbeteckning (som skolverket gör) istället för betyg gör inte saken bättre eller tydligare. Renodla systemen i skolan istället för att skapa flera olika subsystem. Ingen tjänar på den otydlighet som finns kring betyg just nu.

Annonser

2 thoughts on “Betyg – Rena Vilda Västern

  1. Nu kan jag ju inte svensk skollag, men i det du citerar ovan undrar jag om inte ordet ”betygsbeteckningar” är den springande punkten. Jag förstår det helt enkelt som att en lärare kan använda sig av samma beteckningar som i betygen (vet inte ens vad ni använder i Sverige nu, men jag menar det som är 4-10 här i öst) när hen bedömer ett prov eller annan uppgift som är tillräckligt omfattande och anknuten till kunskapskraven. Kanske de menar att det är OK att använda betygsbeteckningar på ett matteprov redan i femman, alltså innnan eleven får betyg i slutet av terminen?

    Mina två cent…

    • Skillnaden mellan Sverige och Finland är att man i Sverige nu bedömer förmågor (kunskapskrav) i en matris. I matrisen bedöms dessa förmågor m h a ett antal värdeord som har en kvalitetsskillnad. Varje förmågas kvalitet bedöms i matrisen som E-kvalitet, C-kvalitet eller A-kvalitet. I slutet av terminen ger dessa enskilda bedömningar en profil för eleven som i sin tur motsvarar ett betyg (A är högst kvalitet, E är lägsta godkända kvalitet och F är inte godkänd kvalitet). Har eleven minst E-kvalitet på alla förmågor och till övervägande del C-kvalitet så får eleven betyget D. När eleverna söker till gymnasiet räknas betygen om till poäng (E=10p, D=12,5p osv till A=20p).

      Eftersom betygssättningen går till på det här sättet är det ologiskt att lärare ska betygsätta t ex prov. Det passar inte ihop med matristänket. Det lärare borde göra är att utvärdera de olika förmågorna (på olika sätt) och markera vilken kvalitet eleven uppvisat på de olika förmågorna i matrisen. När alla förmågor är markerade i matrisen är betygssättningen en ren avläsning (med reservation för begreppet ”till övervägande del”).

      Det är ett helt nytt tänk jämfört med hur betygssättning gått till i tidigare system och därför behöver lärare i Sverige mycket stöd för att det ska bli en likvärdig betygssättning.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s